Feodalismen

 

1. Åkerbruket som var den dominerande näringen bedrevs i ett komplicerat samhällssystem som kallades feodalism.

Under medeltiden bodde människor främst i sådana områden, där det fanns god och lättodlad jord, t.ex. på slätter och i dalgångar. Stora sträckor omgav de bebyggda områdena. Husen var samlade i byar, som i stort sätt styrdes av ett storgods. På godset fanns en herrgård eller en borg, där godsherren hade sin bostad. Ett godsområde var i stort sätt själförsörjande. Det innebar att nästan allt som behövdes av livsmedel, redskap bohag osv. framställdes inom godset. Mellan olika storgods var förbindelserna svagt utvecklade, och varje storgods betecknas som en värld för sig.

Godsherre och bönder utnyttjade betesmarkerna gemensamt. Den odlande jorden var fördelad mellan godsherren och bönderna. All jord var delad på flera smålotter som remsor ett lapptäcke och varje gård hade sin andel. Splitringen gjorde att bönderna måste bruka jorden gemensamt.

2. Efter år 1000 började furstar och godsherrar få större tillgång på reda pengar. Detta berodde bl.a. på att nya silverfynd hade upptäckts t.ex. i Harz i mellersta Tyskland och i Böhmen. Godsherren hade då lättare att skaffa sig rustning, kryddor, finare tyger som kläder m.m.

Hantverkare fick också del i förändringen. De började nu tillverka för andra än dom som bodde i den egna bygden. På så sätt började handeln att stimuleras mellan olika områden.

3. I början av1300-talet slutade den uppgång, som hade präglat det ekonomiska livet från omkring år 1000. Folkökningen stannade av och efterfrågan på varor och andar livsmedel minskade. En av orsakerna till detta var klimatförsämringen som började av 1200-talet. Somrarna blev kalla och regniga och medeltemperaturen minskade. Detta följde missväxt på missväxt under hela generationen, som ledde till massvält och försämrad motståndskraft mot sjukdomar. Detta skedde då nästan all jord i Västeuropa som var lämpad för jordbruk hade tagits i anspråk och då det mesta av skogarna var nerhuggna. Man var tvungen att utnyttja jordarna ännu mera för försörjningssvårigheter. Systemet med träd övergavs, vilket förde med sig att jorden utarmades, och skörden minskade katastrofalt. Jorden var värdefull att använda till bete och detta resulterade i att antalet kreatur minskade. Kött blev allt sällsynt på matbordet. Detta var bara början till klimatförsämring och svårigheter att skaffa mat och detta skulle drabba hela Europa på 1300-talet.

4. På flera håll började kungarna att öka sin makt och feodalismen minskade. Detta hängde samman med förändringarna på det ekonomiska området. Kungen kunde avlöna tjänstemän utan att alltid dela ut jordområden som förläning tack vare ökad tillgång på pengar. Kungarna fick pengar av det förmögna borgerskapet. Men betydelsefulla var att man införde fast skatter. Kungens makt var inte större än att man måste förhandla om skatterna med företrädare för olika grupper inom landet.

Av: Mattias Bebinno