Inledning

De naturvetenskapliga framstegen under 1600-talet hade skapat en stark tro på forskningens betydelse. Vetenskap var inte längre en efterliknelse av tankar från antiken, utan med egna tankar. Det var grundat på experiment och iakttagelser, som kombinerades med förnuftsmässiga resonemang, ofta i form av matematiska beräkningar. 1700-talet slog dessa idéer definitivt igenom. "Våga veta! Visa mod att använda ditt eget förstånd!"

Upplysningen är ett samman fattande namn för 1700-talet då de nya politiska, sociala och ekonomiska idéer började växa fram. Upplysningen syftar på att:

• Använda förnuft – bort med vidskeplighet
• Använda vetenskap för att skaffa kunskap om världen
• Man borde vara envis, nyfiken, förnuftig, uppfinningsrik och positiv
• Författare granskade kritiskt samhället

Den amerikanska revolutionen

När man fick veta att England hade vunnit kriget mot Frankrike så firade man och tackade Gud i kyrkan att man hade vunnit kriget. Men senare efter några år så blev man inte så glad längre efter som man förstod att man var tvungen att ha England som mellan handel. Typ ifall ett skepp från Amerika ska handla med Tyskland så måste det åka till England först och sedan till Tyskland och tvärtom. Man förbjöds av England att köpa och sälja vissa varor, detta gjorde att England kunde styra deras handel och ta ut tull från skeppen.

Kolonisterna blev mera orättvist behandlade de nordamerikanska kolonisterna fick inte bygga masugnar och smedjor så de skulle tvingas att köpa järn från Storbritannien. Det var vissa uppräknade varor som endast fick föras till Brittiska hamnar, kolonierna var förbjudna att ta emot utländska fartyg. et förekom också smuggelhandel men även att England visste detta så lät dom det ske.

Kolonisterna hade också förmåner deras fartyg skyddades av brittiska flottan.

Efter sjuåriga kriget (1756-63) fördubblades den brittiska statsskulden och Storbritannien krävde av kolonisterna att stå för en del av kostnaderna. Man började att lägga tull på varor som fördes in till kolonierna, man började också att bestraffa smugglare och konfiskerade deras fartyg som man inte gjorde för ut. olonisterna började protestera man menade att britterna inte hade rätt att lägga skatter och tullar. Eftersom kolonisterna var inte representanter i det britsiska parlamentet.

Kolonisternas slagord var "ingen beskattning utan representanter i parlamentet". Man bojkottade de brittiska varorna och de som handlade med dessa riskerades att rulla i tjära och fjäder. Men den brittiska regeringen upphävde tullarna, men för principens skull behölls tullen på te. England förbjöd kolonisterna kolonisera väster om bergskedjorna Appalacherna.

Det var många som ville bli kvitt engelskmännen för att få till stånd ett mera demokratisk samhälle. 1773 hettade det till då ett hundra tal kolonister med våld vräkte telasten från det brittiska Ostindiska kompaniets fartyg i Boston, i havet "The Boston Tea Party". Den brittiska regeringen stängde omedelbart bostons hamn ock skickade ytärliga trupper till kolonierna.

Britterna förklarade krig så efter ett par år så var kriget i full gång.

Franska revolutionen

Frankrike var Europas folkrikaste land, de flest var bönder. Kolonihanadeln hade gjort borgarna i många städer rika. Paris var Upplysningens huvudstad och bildade det franska språket i Europa. Det var i frankrike som revolutionen bröt ut och kommer att förändra frankrike och en stor del av Europa.

Den ekonomiska krisen

Frankrike var ett land i kris. De långa krigen hade ökat statsskulden oerhört.

Det franska näringslivet led också av konkurrensen från Storbritannien Arbetslösheten drabbade de franska textilstäderna. 1780-talet så slog skördarna fel, minst 80 000 arbetslösa. Denna missväxt förde med sig att priset på bröd steg kraftigt. Hälften av lönen gick till bröd, och Frankrike upplevde många hunger upplopp när mjöl och brödpriserna steg.

Ståndssamhället

Det fanns tre klasser i Frankrike under denna tid adel, präster och bönder. Till dom två fina stånden hörde adel och präster som hade många fördelar ex. Var dom skate befriade. Medan bönder stod för de stora inkomsterna till riket även om dom var fatigast.

Folkets uppror

Det som fick upproret att börja var det rekord höga priserna på bröd efter förgående års missväxt. Man började plundra spannmålstransporter och butiker. När kungen drog samman trupper till Paris och Versailles trodde bönderna att han planerat att krossa den nya nationalförsamlingen. Så den 14 juli 1789 så stormade bönderna Bastiljen som var en stor fästning efter vapen som man trodde man skulle finna. Efter stormningen spred det sig oro runtom i Frankrike och bönder stormade och brände arkiven där deras skyldigheter var antecknade.

Skräckväldet

Skräckväldet uppkom efter revolutionen och var en terostid för folket som var förtryckta av de styrande som ville bevara upplysningen idéer och minsta frågesättning ledde till avrättning.

Carl Michel Bellman 1740-1795

Bellman föddes på söder i Stockholm år 1740, som äldste son till kanslisekreteraren Johan Arent Bellman och Catarina Hermonia. Han dog år 1795 på Kungsholmen.

Bellmanfamiljen härstammar från Bremen.

Om man jämför med nutiden så blev Bellman inte särskilt gammal, men på 1700- talet så var det på gränsen till ålderdomen. Mot slutet fick man intryck av att han var åldrad, trött och sliten. Det kan man se på bilder gjorda av hans vän Sergel.

Han var uppvuxen i en ämbetsmannafamilj som gjorde att han senare själv skulle bli ämbetsman. Han fick en god uppfostran. Han hade privatlärare, informatorer och han studerade en termin vid Uppsala universitet men han tog aldrig någon examen. Men trots att han aldrig fick någon ordentlig utbildning så tycks han ha haft en god allmänbildning. Han hade också goda språkkunskaper, det visade han bl a genom att redan som sjuttonåring översätta stora tyska verk.

Bellman fick senare, genom hans far en plats i Riksens Ständers bank, riksbanken. Han fick inte mycket lön, men jobbet var inte heller särskilt svårt. Han fick mest skriva protokoll och andra ämbetshandlingar.

Bellman hade inte någonting emot att roa sig, men som sagt hade han inte mycket lön, han lånade därför pengar till ett dyrt nöjesliv. Lånen blev till slut så stora att det blev en skandal. Riksbankens direktörer gjorde en upprensning, många av de yngre tjänstemännen fick sparken.

Bellman flydde till Norge för att slippa undan sina fordringsägare. Han återkom senare för att ordna sina affärer, med garanti för att slippa gäldstugan.

Hans far använde antagligen sina tillgångar för att hjälpa honom, eftersom han gick i konkurs samtidigt.

Efter faderns konkurs flyttade föräldrarna ut på landet och Bellman tvingades att följa med. Det dröjde inte länge förrän han var tillbaks till stan.

Nu fick han arbete i ett annat ämbetsverk, men det lades ned bara efter en kort tid på grund av politiska förändringar i landet. Efter det fick han arbete vid Generaltulldirektionen och där jobbade han i många år. Han arbetade flitigt, men tyckte inte om arbetet så mycket.

Han fortsatte det ganska dyra och vilda nöjeslivet, men nu med folk från den lite högre klassen. Efter ett par år lade man även ner detta ämbetsverk och Bellman blev arbetslös igen.

Han förblev också arbetslös i stort sett hela livet. Han fick visserligen genom Gustav III jobb som sekreterare på nummerlotteriet. Han tjänade dåligt och efter Gustav III.s död förlorade han det jobbet också. Eftersom det dyra nöjeslivet fortfarande lockade, så hade han ständigt dålig ekonomi.

Han gifte sig i mitten av 1770- talet och skaffade sig fyra söner och ekonomin blev antagligen inte bättre för det. Bellmans ekonomi blev ännu sämre mot slutet och han gick i konkurs flera gånger. Han fick till och med tillbringa några månader i gäldstugan eftersom han inte kunde betala sina skulder.

Några månader senare dog han i tuberkulos, med andra ord lungsot.

Bellman och musiken

Bellman var väldigt musikalisk. Det var kanske ett arv från farfadern som i sin ungdom sjungit för Karl XI.

De flesta av epistlarna och sångerna var avsedda för att sjungas.

Bellman hade förmågan att härma djurläten och instrument på ett väldigt trovärdigt sätt.

Bellman tog oftast musiken från melodier som var populära då.

Man ansåg inte musiklånen som stöld, man ansåg att man hade rätt att låna vad man ville. Bellman komponerade sångerna på ett sätt som måste ha haft stor effekt på samtida publik, t ex att han använde en tragisk aria ur en opera för att visa ett uppträde på en krog.

Men man tror att Bellman också har komponerat egna sånger t ex dikten Aftonquäde.

Bellman som författare

Bellmans främsta egenskap var tillfällighetsdiktandet som han använde vid högtider i bekanta familjer. Han hade ett säkert öga för situationsmöjligheter och en otrolig förmåga att formulera sig blixtsnabbt. Men när det gäller t ex Fredmans epistlar och Fredmans sånger så använde han inte improvisationsteorin. Dessa dikter hade han omarbetat gång på gång tills han fick in den önskade klangen.

Övrigt

Bellman var också en utmärkt tecknare. Det stora ögonblicket när han släpptes ur häktet för en obetydlig händelse har han själv tecknat.

Han uppträdde själv ganska ofta som skådespelare, gärna i roller där han kunde improvisera.

Politisk

Envåldshärskande kungar styrde huvudsakligen Europas länder. Det fanns olika grader av detta envälde. I Ryssland var det nästan bar envälde medan i England var det knappast något envälde eftersom parlamentet hade relativ stor makt. Teoretiskt hade kungen all makt men i praktiken var han beroende av olika fraktioner i samhället. Inte minst p.g.a. att staten behövde mycket pengar p.g.a. dyra krig. Man började ifrågasätta den gamla feodala samhällsstrukturen p.g.a. de sociala och ekonomiska förändringarna.

Individen/Människosyn

Dom har en positiv människosyn. Styrkan i samhället ligger hos människorna. Man arbetar för människlig frihet. Liberalismen handlar också om att betrakta människorna som unika individer som aldrig får dömas efter sin grupptillhörighet. För en liberalistisk individ är det främmande att betrakta människan endast som en cell i en samhällskropp eller som ett redskap för att samhället ska nå högre mål.

Ekonomi

Liberalerna är anhängare av marknadsekonomi. Man har fasta ekonomiska regler. Man har ekonomisk frihet alltså man får själv bestämma hur man ska använda sina pengar. Det är frihandel och näringsfrihet. Den ekonomiska friheten trodde man skulle leda till maximalt välstånd för alla i samhället under 1700-talet.

Staten

Staten ska främja produktionen och sysselsättningen i samhället. I en fri ekonomi har staten ansvar för de svagare och sämre ställda individerna. Därför måste vissa begränsningar i den fria marknaden accepteras. Under 1800-talet tyckte man att ju mindre staten la sig i desto bättre. Det är staten som ska garantera tanke, yttrande och tryckfrihet. Enligt Mill så skulle staten inte bara vara en slags nattvakt utan den skulle ha rätt att säga till om arvsrätten, begränsa arbetstiden och minska barnarbetet.

Moral

Arbetsmoral är en liberalistisk moral som står för att man inte ska tjäna pengar utan att arbeta alltså tycker dom att man ska göra rätt för sig.

Egendom/Ägande

Kvinnor har inte samma rättigheter som män har när det gäller att inneha en egendom. Äger man t.ex. företag så är det vissa regler man måste följa t.ex. att det bara får vara ett visst antal av den sortens tillverkare i en stad. Det är fri konkurrens mellan företagen i liberalismen.

Individen/Människosyn

Man protesterade mot upplysningen och Franska revolutionen. Man ansåg att endast de kunniga och kloka skulle ha politisk makt, I liberalismen kunde vem som helst få politisk makt. Om man ägde jord så var det ett tecken på klokhet, De ansåg att det var nödvändigt med en stark krigsmakt. Man vill även ha jämlikhet och så vill man bevara det som är. Man håller hårdare på traditioner.

Ekonomi

De vill inte ha politisk styrning på den ekonomiska marknaden det kämpar dom för att inte ha. Man har en ekonomisk demokrati. Man tycker att arbetarna borde bli delägare i det företag som dom jobbar på med hjälp av aktier. De pratar om en slags spridning av ägandet.

Staten

Staten är en överordnande kraft som ska hålla samman samhället. Statens vilja anses vara objektiv. Staten ska även ha hand om tillträden till yrken, skötningen av yrkesutbildning och utlämningen av sociala bistånd till de som behöver. Tidigare ansåg man att makten skulle finnas hos de duktigaste och klokaste medborgarna.

Envåldshärskande kungar styrde huvudsakligen Europas länder. Det fanns olika grader av detta envälde. I Ryssland var det nästan bar envälde medan i England var det knappast något envälde eftersom parlamentet hade relativ stor makt. Teoretiskt hade kungen all makt men i praktiken var han beroende av olika fraktioner i samhället. Inte minst p.g.a. att staten behövde mycket pengar p.g.a. dyra krig. Man började ifrågasätta den gamla feodala samhällsstrukturen p.g.a. de sociala och ekonomiska förändringarna.

 Moral

Dom har en så kallad Dygdmoral Man ska lyda och om någon blir odygdig så får man överleva på egen hand t.ex. prostituering. Man ska veta sin plats i Samhället sen ska man också vara lojal mot de som har högre position i samhället än en själv.

Egendom/Ägande

Att äga jord är ett tecken på klokhet. Det man äger är ännu eget alltså staten har ingen del i ägandet. På 1800-talet hade medborgarna inget att säga till om ville kyrkan ha en ko eller mat av t.ex. bönderna så var dom tvungna att ge det.

Socialismen

 Individen/Människosyn

Man har en stark strävan att utjämna olikheter i politiska resurser genom utbildning och inkomstutjämning. Man anser att man inte ska skaffa sig ekonomisk vinning genom andras arbete. Man tror att bättre samhällsförhållanden också förbättrar människorna. Man vill skapa ett klasslöst samhälle. Man försöker även företräda de fattigas intressen. Man försöker få allmän rösträtt.

Ekonomi

Staten bestämmer vad pengarna ska gå till och hur mycket folket ska betala t.ex. i skatt. Dom har ingen fri marknadsekonomi utan mer planekonomi där staten lägger upp ekonomin. Vad arbetar människorna med ? Hur bor de ? Vilka står för produktionen ? löntagare eller egen företagare m.m. Om man tar svaren på de här frågorna så visar det ett socialistiskt samhälles ekonomiska och sociala organisation eller produktionsförhållande.

 Staten

Staten ska garantera fri och rättigheter åt medborgarna genom att ta över ägandet av produktionsmedlen. Sedan ansåg Marx att staten ska kunna avskaffas och ersättas med ett samhälle som präglas av jämlikhet och solidaritet.

 Moral

Solidaritet är en moral det betyder att man ska vara solidarisk mot sin klass sin grupp och sin familj om man är socialist.

 Egendom/Ägande

Det var enskilda personer som ägde olika saker t.ex. fabriker, handelsföretag, gruvor, skog och mark m.m. Staten hade ingen del i en privatpersons ägande. Men man försökte införa gemensamt ägande.

Carl von Linné

Carl von Linné är en av Sveriges genom tidernas störste vetenskapsman och som man ser på 100-lapparna. Det var han som införde tvådels namnen på djur och växter och han har katalogiserade växter och djur efter raser och arter.

Uppväxten

Carl von Linné (eller Linneus som han hette då) föddes den 23 maj 1707 i Råshults Komministerboställe i Stenbrohults socken, vilket ligger i småland.

Han var föräldrarnas förstfödda och döptes efter den dåvarande kungen (Karl XII).

Hans far Nils var präst och hade trädgårdsodling som hobby. I trädgården fanns närmare 220 olika träd, blommor och örter, Linné blev därför tidigt intresserad av naturen och han lärde sig namnen på samtliga under sina barndomsår.

Hans far ville bestämt att han skulle följs hans fotspår och också bli präst. Carl gick i skola i Växjö men han skolkade ifrån undervisningen för att få vara ute i naturen, detta ledde till att lärarna tappade tålamodet och kallade till sig pappa Nils. Lärarna rådde hans far att få Carl till hantverkare för de var övertygade att han inte var någon större läsare. Nils blev chockad men fick tröst av naturkunskapsläraren doktor Rothman som hävdade att läraryrket kunde vara ett alternativ.

På den tiden så rymdes all naturkunskap under rubriken "medicin" så passade det Linné utmärkt. Pappa Nils fick anpassa sig till situationen men orkade inte berätta nyheten för sin hustru förrän efter flera månader.

Studierna

1727 började Linné studera medicin i Lund. Efter att insett sitt misstag och det Lundensiska universitetets otillräcklighet fortsatte han sina studier 1728 i Uppsala. Av universitets 500 elever studerade ca 10st medicin.

1729 skrev han uppsatsen "Om förspel till växternas bröllop" och chockade många med sina idéer om växternas sexualliv.

1732 skickades Linné av Kungliga vetenskapssocieteten till lappland. Sveriges handelsbalans var dålig och det låg i landets intresse att skicka ut en duktig naturforskare för att söka efter nya naturresurser.

1733 innehade han ämbetet notarius och blev något senare senator.

1734 var det Dalarnas tur att bli utforskat. Linné undersökte dess naturtillgångar, men han träffade även sin blivande fru i Falun – Sara Lisa Moraea.

Men innan giftermålet måste Linné doktorera och tjäna pengar.

I Sverige kunde man på denna tiden inte doktorera i medicin utan han blev tvungen att åka till Holland 1735.

Vid det lilla universitetet i Harderwijk tog han sin medicinska doktorsgrad och publicerade även de första upplagorna av System naturae.

Linné blev den förste som lyckats odla bananer i Europa.

Han återvände till Sverige 1738 efter att ha besökt London och Paris där han skaffat värdefulla vetenskapliga kontakter.

Ett år senare var han en av Vetenskapsakademins grundare och dess förste president. Först 1741 blev han installerad som välbeställd professor i Uppsala.

Yrkeslivet

Nu inleddes en verksamhet som universitetslärare och vetenskaplig författare som knappast har något motstycke i Uppsala universitets historia. Redan som en ung student hade Linné visat sig vara en ovanligt fängslande föreläsare och som professor så forsatte han som en skicklig föreläsare.

Linné anordnade naturvandringar i Uppsalas närhet, så kallade Herbationes Upsaliensis. Dessa utflykter var så populära att flera hundra studenter kunde följa med. Under en hel dag samlade Linné och hans följeslagare växter, djur och mineral. Fåglar sköt man ner, kikarna var inte så bra på denna tiden. På kvällen kom man vandrande in i Uppsala med blommor i håret, spelande på pukor och horn med Linné i spetsen – Blomstergeneralen i spetsen för sin Floras armé. Vid Linnés ankomst så hurrade alla för den älskade professorn.

Många av stadens övriga professorer var inte lika glada över Linnés pedagogiska grepp.

Linné väjde inte för att med stor detaljrikedom föreläsa om blommans sexualliv och blandade då och då kunskap och fräckhet. Föreläsningarna kallade han "Om sättet att tillhopagå".

Linné var en mycket framstående lärare. Tjugotre av hans elever blev professorer och ett tjugotal fick chansen att följa med ut på viktiga expeditioner till värdens alla delar.

Daniel Solander och Anders Sparrman följde med kapten Cook på hans Stillahavs expeditioner. Carl Peter Thunberg upprättade de första flororna över Japans och södra Afrikas växter.

Linné arbetade hårt med att rusta upp akademiträdgården i Uppsala och gjorde den till en "levande lärobok" för studenterna.

1746 reste Linné till Västergötland och 1749 till Skåne för att på riksdagens uppdrag undersöka även dessa landskap.

1757 adlades Linné, först 1761 accepterades hans adelskap officiellt och hans nya namn blev Carl von Linné. Han fortsatte att arbeta hårt och totalt sätt så skrev han under sitt liv men än 70 böcker och 500 vetenskapliga avhandlingar.

Han undervisade många studenter från utlandet. Linné blev hedersledamot i vetenskapliga samfund över hela världen.

Han fick många betydelsefulla vänner, bland andra Katarina II av Ryssland som skickade växter och fröer från sitt land.

Slutet av hans liv

Tillsammans med sin fru Sara Lisa fick Linné se fem av sina barn växa upp, fyra döttrar och en son.

Det var bara sonen som fick studera, han hade inte alls samma glöd för naturen som fadern men blev ändå doktor och sin fars efterträdare som professor.

År 1758 köpte Linné gården Hammarby 12km från Uppsala, det blev familjen Linnés sommarställe och pengaplacering.

Mot slutet av sitt liv var han ofta sjuk och rökte pipa för att lindra sin kroniska tandvärk.

Hur vi påverkas av upplysningen?

Celsius kom på att vattnet kokar på 100 grader Celsius

Linné gav namn åt många blommor

 Vad har upplysningen betytt för oss?

Om upplysningen inte hade ägt rum så hade vi kanske inte haft mänskliga rättigheter såsom frihet. Linné gjorde stora upptäckter inom botanik tex. Så gav han blommorna namn om han inte hade gjort så då skulle vi kanske inte ha namn på det.