Upplysningen

 Upplysningen är ett namn över hela 1700-talets Europa då nya politiska, sociala och ekonomiska idéer började växa fram. Upplysningen syftar på tanken om att människa behövde få en ny kunskap färdig från kyrkan och envåldshärskande kungar. Hur såg det ut i Europa när dessa tankar växte ut.

  Ekonomiskt

Världshandeln som växte allt starkare styrdes från Europa framför allt England, Frankrike och Nederländerna. Man hade mycket bra handel med Asien, Afrika och Amerika. De som hade mest nytta av denna handeln var framförallt Europa med dess länder. Det var mest privatpersoner som investerade och skötte om handeln skatteintäkter och lån. Men detta skapade också ett beroendeförhållande mellan dessa ”nyrika personer” och landets regering.

Europa blev under 1700-talet ojämförligt rikare än andra delar av världen och välståndet ökade för de flesta grupperna i samhället. Det märktes bl.a. på en ökad konsumtion av lyxvaror folk köpte dyrare grejer man hade råd med flera saker. Under den här tiden utvecklades också bankväsendet och penningväsendet. Många flera människor vågade investera och avståndet krävde en allt mera utvecklad penningekonomi.

Industrialismen hade inte slagit igenom än men allt flera ägnade si g åt någon form av industriarbete även de bodde kvar på landsbygden. De flesta var deltids arbetare och arbetade hemma i sin egen bostad.

 Socialt

Det skedde stora förändringar inom denna ”medeltiden”.

Den ny ekonomiska situation med en växande världshandeln gjorde att medelklass med borgare och handelsmän ökade i antal. Det skedde en viss utjämning mellan borgarklassen och adeln. Detta gällde framför allt ekonomisk men som en följd av det höjdes  även deras sociala status.

Adeln drog också nytta av den ekonomiska uppvisningen. Men med tiden så reagerade de på den utjämning som höll på att bli mellan medelklassen och markerade sina gamla privilegier hårdare.

Jordbruksarbetet blev allt lättare att sköta så att folk kunde ägna mera tid åt ”industriarbete”. Men Europa städer var fortfarande små och de flesta människor ägnade sig åt att bruka jord.

 Politisk

Envåldshärskande kungar styrde huvudsakligen Europas länder. Det fanns olika grader av detta envälde. I Ryssland var det nästan bar envälde medan i England var det knappast något envälde eftersom parlamentet hade relativ stor makt. Teoretiskt hade kungen all makt men i praktiken var han beroende av olika fraktioner i samhället. Inte minst p.g.a. att staten behövde mycket pengar p.g.a. dyra krig. Man började ifrågasätta den gamla feodala samhällsstrukturen p.g.a. de sociala och ekonomiska förändringarna.

Kulturellt

I Europa fann det utrymme för nya tankar om religionen, staten och människan. Frankrike var centrum för denna rörelse där ett antal upplysningsfilosofer formulerade nya sätt att se på verkligheten. Deras idéer togs emot av människor som hade fått möjlighet att utbilda sig och tänka själva. Denna rörelse var i första hand de intellektuellas. Idéerna spreds via tidskrift och böcker samtidigt som tankarna diskuterades på andra ställen där man träffades. Idéerna spred sig från Frankrike till Europa och även det som sedan kommer att bli USA.

 Naturvetenskapens upptäckter under 1600-talet gjorde att man började tro på människans förnuft. Man sökte efter kunskap man ville veta allt om hur universum fungerade. Överallt fanns forskare och vetenskaps män som heltiden kom med nya upptäckter och uppfinningar som gjorde livet lättare att leva och förstå.

 Slag ord

 Förnuft och erfarenhet – man fick tänka fritt och den kunskap man hade byggde på erfarenhet.
Framtidstro – Världen kan bara bli bättre och bättre eftersom det inte finns någon gräns.
Nyttighetstänkande eller utilitarism – Alla skulle ha nytta av kunskapen. Alltså skulle den ut till folket i form av beskrivningar om odlingsformer etc.
Naturrätten - alla människor hade av naturen vissa grundläggande rättigheter. Följden av detta blev kraven på att alla människor har vissa fri och rättigheter som religionsfrihet och yttrandefrihet. Kraven på slaveriets och tortyrens avskaffande kommer också från denna tanke.
Deism och ateism – Man trodde inte på en personlig gud. Man trodde att det bara fanns en gud som har skapat världen men sedan bryr han sig inte så mycket mer. Andra trodde att det inte fanns någon gud alls. För första gången fick man tänka tanken att det inte fanns någon gud.

Med hjälp av tre kända upplysningsfilosofer ska se på tre olika sätt att se på hur staten skulle styras. Alla tre har inspirerat olika länder till att införa nya styrelsesätt.

Montesquieus maktdelningsteori - Statens makt ska delas mellan tre sinsemellan självständiga organ. Dessa är den verkställande makten (kungen), den lagstiftande makten (folkrepresentationen) och den dömande makten (domstolarna). Tanken om att makten skulle fördelas grundar sig i att ingen person eller instans mår bra av att ha hela makten och att folket på något sätt bör finnas representerat i maktutövandet.

Voltaires upplyste despot - Voltaire hade inte någon tro på folket som han ansåg för obildat för att förstå sitt eget bästa. I stället skulle en upplyst härskare se till folkets goda och styra landet enligt upplysningstankarna.

Rousseaus allmänna vilja - Enligt Rousseau var folkets majoritetsbeslut det bästa för alla. Majoriteten kunde inte ha fel. Alla skulle vara med och rösta om alla beslut. Direktdemokrati var det som gällde.

 Av: Mattias Bebinno SP1D