| 1 § Denna lag gäller a) syntetiska
anabola steroider,
b) testosteron och dess derivat,
c) tillväxthormon,
d) kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat
eller av tillväxthormon.
2 § Medel som anges i 1 § får inte annat än för medicinskt eller
vetenskapligt
ändamål
1. införas i landet,
2. överlåtas,
3. framställas,
4. förvärvas i överlåtelsesyfte,
5. bjudas ut till försäljning, eller
6. innehas.
3 § Den som uppsåtligen bryter mot 2 § 2-6 döms för dopningsbrott
till fängelse i högst två år.
Är brott som avses i första stycket att anses som ringa, döms till böter eller
fängelse i högst sex månader.
Om straff för olovlig införsel m.m. finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff
för varusmuggling.
4 § För försök eller förberedelse till sådant dopningsbrott som
inte är att anse som ringa döms till ansvar enl 23 kap. brottsbalken, om gärningen
gäller annan befattning än som avses i 2 § 6.
Om flera har medverkat till brott som avses i 2 § 2-5, skall 23 kap. och 4 och 5 §§
brottsbalken tillämpas.
5 § Medel som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav
samt vinning av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart
oskäligt. Detsamma gäller förlag för sådant brott och dess värde, om förlaget
mottagits och mottagandet utgör brott enligt denna lag.
Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag eller egendomens
värde får förklaras förverkat, om det är påkallat till förebyggande av brott eller
annars särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller egendom med vilken har tagits
befattning som utgör brott enligt denna lag.
6 § Angående beslag av egendom som kan antas vara förverkad enligt 5 §
gäller bestämmelserna i rättegångsbalken, med den avvikelsen att bestämmelsen om
åtal skall väckas inom viss tid inte gäller i annat fall än då rätten utsatt sådan
tid.
Bestämmelserna i 2 § 1 och 3 samt 3 § lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m.m. skall tillämpas på motsvarande sätt då beslag har skett av
medel som avses i 1 § denna lag. Tiden för att anmäla missnöje skall dock räknas
från dagen för förordnandet.
Denna lag trädde i kraft den 1 juli 1992.
© Riksidrottsförbundet 1996

|