Så äntligen
kom den stora dagen då det var dags att sjösätta vår
båt. Många svettiga timmar, sönderslagna tummar, svordomar
och tid av hopplöshet sedan vi började, men nu var det dags.
Och visst var Båten som hon heter fin. Där låg hon och
glänste ikapp med solens strålar. Släkten hade samlas för
att hjälpa till och för att beskåda hur hon skulle ta sig
ut på vågen. Efter att ha legat på land i flera år
så väntade vi oss att hon skulle läcka och visst gjorde
hon det, men efter en viss tid blev det bättre. |