Egenskaper

Ett svart håls gravitation är otroligt stark och påverkar rymden omkring sig på flera sätt:
 

• Den egenskap som gett svarta hål dess namn är att inte ens ljus kan lämna det svarta hålet. Eftersom inget ljus kan lämna ett svart hål så är det helt mörkt, därför blir det omöjligt att se ett svart hål i den mörka rymden och man blir tvungen att upptäcka dem på andra sätt. Läs mer om hur man upptäcker svarta hål på sidan om Dess existens. Det som händer är att rumtiden blir så krökt runt svarta hålet av dess massa att ljuset färdas i en cirkelrörelse in mot svarta hålets mittpunkt. Utifrån ser tiden ut att stå still inanför händelsehorisonten, det är inte så konstigt eftersom inget ljus kommer ut så kan man inte se något ändras (synen bygger ju på att ögat fångar upp ljus). Faktum är att stark gravitation bromsar tiden så tiden går faktiskt långsamare i ett svart hål och närmare singulariteten står den kanske still eller till och med att den går baklänges. Detta gör att om man är utsatt för stark gravitation så verkar allt som inte är det gå fortare.

• Alla kroppar som är i närheten av ett svart hål påverkas av dess kraftfält. Om en kropp är tillräckligt nära så kommer den att dras in i det svarta hålet och bli ett med svarta hålets singularitet. Kroppar som är så pass långt bort att de inte kommer att dras in i det svarta hålet men ändå påverkas av den starka gravitationen kommer att färdas i en bana runt det svarta hålet. Ett svart hål kan alltså ha planeter i banor runt sig precis som hos en stjärna, de kan till och med ha stjärnor i omlopp. Antagligen är det så att en del massiva galaktiska svarta hål har mängder av solsystem som cirkulerar kring dem och att våran galax vintergatan är uppbygd på detta sätt.

• Tyngdkraft (gravitation) kan kröka ljus, och eftersom ett svart hål har en väldigt stark gravitations kraft så uppstår en del olika fenomen som har med ljus att göra. Om man tittade ut i rymden (med t.ex. ett teleskop) mot ett svart hål och en stjärna låg bakom så skulle det kunna se ut som att den antingen låg på ett annat ställe än den egentligen gjorde eller att den var större än den egentligen var. Detta beror på att svarta hålet kröker ljuset, i fallet med förstoring så fungerar det som en förstorings lins. Man tror också att svarta hål är orsaken till att man vid vissa observationer sett två eller flera bilder av samma galax. Det ända troliga är att ljuset krökts även i dessa fall av en kropp med stark gravitation som t.ex. ett svart hål.

• Ett svart hål suger som bekant i sig väldigt mycket materia. När materian som består av kroppar är i närheten av händelsehorisonten börjar de slitas sönder av en kraft kallad tidvattenkraften. Med tidvattenkraften menas att de delar av kroppen som befinner sig närmre gravitations källan (i det här fallet ett svart hål) påverkas mer av gravitationen än de delar som befinner sig längre bort, kroppen slits då sönder om den verkande gravitationskraften är tillräckligt stark vilket ett svart hål är. När kropparna slits sönder avges strålning och om sönderslitningen sker utanför händelsehorisonten skikas denna strålning ut i universom. Om sönderslitningen istället sker inanför händelsehorisonten så kommer strålningen att falla in till det svarta hålets singularitet. En del gas från sönderslitna kroppar samlas i gasmoln runt det svarta hålet. Olika delar av gasmolnet roterar olika fort beroende på hur långt ifrån de är ifrån det svarta hålet och detta leder till att det uppstår en så pass kraftig friktion att stora mängder energi frigörs iform av strålning.

Det finns också ett antal omdiskuterade teorier om egenskaper och användnings områden hos svarta hål. Dessa kan vara lite svåra att tro på och är kanske bara felaktiga teorier men de skulle kunna vara väldigt nyttiga om man en dag skull kunna utnyttja dem. Här kommer några av dem:
 

tillbaka till start  vidare till hur de dör