Vid användning av två eller flera nätverk brukar man använda en s k "bridge", på svenska kallat brygga. Med hjälp av en brygga kan man koppla ihop två nätverk med varann. Detta för att öka den maximala längden på ett nätverk genom att koppla ihop seperata segment. Bryggan förmedlar signaler mellan de olika segmenten och tolkar adresserna på MAC-nivån (Media Access Control).
Man brukar vanligen skilja mellan s k lokala bryggor och fjärr-bryggor. Benämningarna i sig ger en ledtråd till vari skillnaden mellan de båda typerna ligger. De lokala bryggorna förenar lokala nätverk, medan fjärr-bryggorna ansluter lokala nätverk som är geografiskt vitt skilda från varandra.
Bryggan fungerar inte bara som en kabel mellan nätverken, utan tar emot hela meddelandet i minnet. Bryggan kan även filtrera adresserna och sedan dela upp ett överbelastat nätverk i seperata segment. Om ett meddelande på något sätt är skadat eller befinner sig mellan två datorer på samma linje så slängs det. I annat fall körs meddelandet och skickas vidare på en annan Ethernet-kabel. Bryggan har ingen adress och är transparent för client och server. Denna strategi är effektivast så länge trafiken mellan segmenten inte är alltför stor.
En brygga kan även användas för att dela upp ett hårt belastat nätverk. Den kan delas i två delar eller segment. För att bättre kunna utnyttja sitt nätverk bör man skaffa sig en brygga (eller flera, beroende hur stor LANen är). Detta medför att prestandan höjs. Bryggan släpper bara igenom trafik från det sändande segmentet om den hittar en sändningsadress i motstående segment. När man ska sammankoppla två nätverk med kabeltyper är det inga problem tack vare bryggan. Exempelvis kan man tänka sig att ett nätverk i Malmö som bygger på koaxialkabel ska sammakopplas med ett i Stockholm som baseras på s k tvinnad parkabel. Vid användning av brygga elimineras problemet.
Det bör noteras att bryggor kan vara mer eller mindre avancerade. Man brukar tala om en klassificering i vad man brukar kalla intelligenta och ointelligenta bryggor. Den intelligenta bryggan klara av att hantera fler funktioner jämfört med den ointelligenta bryggan. Detta talar för sig själv. Men någon skarp gräns mellan de båda typerna finns inte. För att specificera bryggors olika typer av funktioner bör följande exempel noteras:
En intelligent brygga går att styra så att den väljer ut datapaket enligt ett särskilt filtreringsprogram. Detta för att skydda ett nätverk som icke vill ta emot oönskad information. Denna funktion är av stor betydelse och mycket användbar när det gäller att säkra informationshantering. Bryggans förmåga att lära sig nya enheter och deras adresser gör att det är relativt enkelt att koppla in fler enheter i nätverket. Någon konfiguration av bryggan krävs således inte.
Bryggan återfinns i de två lägsta skikten i OSI-modellen, nämligen skikten (2) presentationsskiktet och (1) tillämpningsskiktet.