När jag var klar med mina studier så var jag helt bestämd på att jag skulle börja arbeta på riktigt. Jag började som en något bångstyrig 18-åring på IFU - Institutet för Försäkringsutbildning. Här jobbade jag i ett och ett halvt år som kurssekreterare inom examinationsavdelningen. När jag slutade på IFU hade jag även lärt mig den läxan att man inte ska vara alltför egen i sitt sätt på en arbetsplats heller så jag slipade ner mina bångstyriga tonårskanter lite. När jag tänker tillbaks på min tid på IFU och sedan läser mina betyg från den tiden så blir jag faktiskt förvånad över att jag fick så fina lovord men det var väl så att min chef (Nils Erik Anderson) måste haft förmågan att förstå sig på hur unga människor fungerar i arbetslivet och inte tyckt att jag var alltför jobbig.

Efter IFU så började jag på PROFFICE. På PROFFICE arbetade jag i ett år - det året var fyllt med olika arbetsplatser, det var sällan som man var längre än två dagar på ett och samma ställe. Men jag kom rätt så ofta till Huddinge kommun där jag satt på byggnadsnämnden och trivdes riktigt bra. När jag hade jobbat på PROFFICE i ungefär ett års tid så började det bli dåliga tider på arbetsmarknaden och det betydde lite jobb för oss som jobbade som konsulter. På den tiden så var man bara garanterad halva lönen när man jobbade som konsult på PROFFICE och man fick oftast inte mer uppdrag än som täckte den halva lönen. Så gick det inte att leva så jag slutade på PROFFICE och började på Konsumentverket istället.

Jag kom till Konsumentverket som inhyrd konsult genom PROFFICE och där fick jag höra att tjänsten jag konsultade på var ledig. Jag sökte tjänsten blott 21 år gammal i konkurrens med många damer på 50 år. Det som jag hade som fördel som inte dom mer erfarna damerna fick möjlighet att göra var att visa vad jag gick för. Inger och Berit gillade det dom såg och valde att anställa mig. Jag började att jobba som sekreterare men kom mer och mer över på att sköta databaser, samla in olika uppgifter om produkter på marknaden, lära upp nya PC-användare, installera datorer och senare vara med att ta fram Konsumentverkets intranät. Efter nio år på Konsumentverket så kände jag att det var dags att gå vidare. En gammal kollega kontaktade mig och frågade om jag skulle vara intresserad av att arbeta på Trygg-Hansa och det kändes lite som om jag skulle få en möjlighet att sluta en cirkel i mitt arbetsliv - tillbaks till försäkringarna!

Min nuvarande arbetsplats är Trygg-Hansa, jag har jobbat där sedan 1999-10-01 men vet fortfarande inte riktigt hur jag ska titulera mig - jag brukar kalla mig själv för webutvecklare men det stämmer inte riktigt det heller. Visst jobbar jag en del med att utveckla nya system för Trygg-Hansas intranät Bojnet men för det mesta så underhåller jag det som redan finns - kanske webunderhållare är en bättre titel.