|
Att Erik Åsbrink avgått som finansminister har väl ingen
missat. Det diskuteras och tjatas i media om ledarskap, förtroende
och huruvida stadsministern är riktigt vid sina sinnens fulla....?
Jag har en känsla av att vår regering lider av något som hela etablissemanget
inom vårt parti. För c:a 1/2 år sedan hade folkbladet en artikel
om tre tjejer/damer som är politiskt aktiva i Norrköping.
De torgförde där en teori om att de hierarkiskt uppbygda
struktuerna inom vårt parti och politik i allmänhet måste ge vika
för mera lyhördhet och lyssnande innan man tar beslut. De tre är
Inger Sivervik Carlsson, Susanna Tell och Eva Pettersson-Öhlin.
Att den artikeln är borde läsas av stadsministern framstår med all
önskvärd tydlighet efter veckans händelser i finansdepartementet.
Den bild som vi gräsrötter inom socialdemokratin får
av regeringen är verkligen att det är HAN som bestämmer och ingen
annan. HAN har svårt att lyssna på andra. HAN är en produkt av den
hierarkiska strukturen inom vårt parti som de tre tjejerna ville
se förändrad. "Men HAN har ju stöd av alla partidistrikt i landet"
, säger vän av ordning. Rätt! Men de som sitter i distrikten och
är tillfrågade i Aftonbladets enkät är ju produkter av samma struktur.
Om de inte skulle försvara stadsministern så skulle de ju "bita
den hand som föder dem".
Mer oroande är att vi som parti och politiker ständigt
förlorar i trovärdighet gentemot dem som vi är satta att verka för
i förtroende!! Varför saknar de politiker som i dag sitter i kommuner,
landsting och riksdag förmågan att lyssna och ta till sig åsikter
INNAN de fattar beslut ? Varför är beslutandet och makten viktigare
än väljarna och folket ? Det faktumet är det säkert många som värjer
sig emot. Men om det inte vore så, varför då detta strömhopp från
den politiska arenan både i regering och i våra kommuner som vi
sett de senaste åren ?
Stefan Stråhle
|