När vi haft Ruben i ca 1 ½ månad, ville flickorna i alla fall ha en valp, Ruben ville ju bara vara hos mig. Nu var vi med i JRTC of Sweden, och ringde deras valpförmedling. Det fanns en hanvalp kvar på Djacki´s kennel fick vi veta, och bokade tid och åkte dit. När vi kom dit, hade de två valpar, de hade fått återbud på en tikvalp. Tur för oss, för det var Maja, och hon fick följa med oss hem.

Ruben tog hand om Maja, hon sov mellan hans tassar, och han lekte med henne. Hon hängde i hans öron så han grät, men sa aldrig till henne. På nätterna sov de tillsammans i hundsängen.

När Maja var ca ½ år var vi i fjällen, och det var så kallt i stugan, och golvdrag, så vi fick ställa upp hundsängarna på en soffa. Jag frös så dant, och Maja gnällde i sin säng, så jag hämtade henne och la henne under mitt täcke. Och under mitt täcke har hon blivit kvar, och det var klart att Ruben också fick flytta upp i sängen. Och sen Timjan också naturligtvis.

Maja är en väldigt speciell hund. Hon är envis, och det verkar som om envisheten ökar med åren. Vill hon inte så är det ingen mening med att tjata. Hon bestämmer själv vart hon vill gå när vi är ute, får hon inte gå "sin" väg, så kan hon tjura i timmar. Men hon är väldigt tillgiven, och pussar oss hur länge som helst, om vi inte motar bort henne. Hon lägger huvudet så fint på sned när vi pratar med henne, och det verkar som om hon förstår allt vi säger. Hon har alltid varit så lättlärd, och mån om att vara till lags. Inkallning är hennes favoritgren när vi tränar lydnad, hon kommer som en liten raket på kommandot.

Tyvärr har ju Maja bakre polär katarakt (starr), och den blir värre med åren, så förmodligen kommer hon att bli blind. Hon blir osäker på andra hundar, hon kan ju inte läsa dem riktigt. Det medför att hon aktar sig för andra hundar, men när hon känner sig trängd, kan hon göra utfall.

Maja har fått två valpkullar, första gången hade hon för svagt värkarbete, och två valpar dog. Hon fick två hanar, och vi behöll den ena. När han var ½ år sprang han ut framför en bil, och dog direkt. Andra kullen är Ruben pappa till, det blev kejsarsnitt, en död valp, och två levande tikar. Den ena är Timjan, som fick stanna hos oss.

Sanna och Maja har tävlat en del agility. Det har gått ganska bra, inga stora vinster, men hon blev ändå Årets Agilityhund 2004 i JRTC of Sweden. Det året blev hon också Årets Race-hund, Årets Lydnadshund och Årets Jack Russell eftersom hon varit med i tre olika grenar.

På National 2004 och 2005 tävlade jag och Maja i lydnad, och blev klubbmästare båda åren.

Maja blev Årets Lydnadshund 2005, och Årets Jack Russell (delad förstaplats).

Starren blev sämre och sämre, och den 11 juni 2008 bestämde vi att Maja inte skulle behöva sluta som helt utan syn. Nu hoppas vi att hon hittar Timjan och Ruben i hundarnas himmel, kan tvätta Timjans öron igen, och sova mellan Rubens tassar..........

Tillbaka