Medicinskåpet

På denna sida kommer jag att skriva ner allt som Abbe råkar ut för, och vilka åtgärder som gjorts. Jag lär mig mer och mer och kanske kan du ha någon nytta av det också.

En fantastiskt bra bok att ha hemma köpte jag på Apoteket för 35 kronor. Superbra förklaringar på symptom och eventuell egenvård. Denna bok rekommenderar jag starkt till alla hundägare, men framförallt om du är nybliven valpägare.

Hormonknutor/Bakterieinfektion

Tandlossningen

Växtvärk är vanligt

Pälsvård, klippa klor

OHYRA - Fästingar, loppor

TRATT - en bra sak att ha hemma

Öronvård & tecken på öroninflammation

Valpen äter avföring

Hudinflammation, akut

Slickar o gnager på trampdyna

Lyd ett gott råd:
Tassvård och tvätt efter vinterpromenaderna

Förhudskatarr

Eksem, Hot Spot, Torrt/vätskande DEL I
Min berättelse om uppkomst och egenvård

Hot Spot - veterinärens behandling DEL II
Berättelse hur det gick till hos veterinären

Behandlingen av hot-spot

Mask och Avmaskning

Immunologisk sjukdom
Kraftig ledinflammation

En länk som jag har bland mina favoriter är Agrias Expertpanel. Här kan man läsa om olika sjukdomstillstånd, frågor och svar. En MYCKET bra sida som jag lärt mig mycket av: http://www.hunderiet.com/panel3.htm

Alltsedan Abbe kommit in i halv könsmognad (ca 3 - 6 månaders ålder) så har han fått flera sk hormonknutor. Detta är helt normalt och de försvinner oftast efter några dagar - det är ungefär som pubertetsfinnar som kommer och går.

Jag upptäckte en hel ansamling av knutor på högra sidan av hans hals för ca 2 veckor sedan. Jag baddade och baddade med Jodopax hud & Sår, men det hjälpte inte, utan de blev bara fler och fler. Så till slut tog vi honom till veterinären och då visade det sig att Abbe hade en bakterieinfektion. Han fick penicillin för detta, som han skulle äta i sexton dagar.

Knutorna visade sig som: små ansamlingar av knutor med en hård skorpa som gick att pilla bort. Dessa knutor kliade inte och gjorde inte ont, därför trodde jag att det var något "hormonaktigt" först. Abbe var ju som vanligt annars så vi misstänkte inte något direkt fel från början.

Kontakta alltid veterinär vid misstanke om bakterieinfektion för då måste hunden få antibiotika.

Speciellt på storvuxna hundar, och det är ju ganska självklart-fast kanske inget man tänker på. Hunden kan ibland ha det jobbigt när den ska resa sig eller lägga sig ner - därför går det kanske inte lika lätt att träna in sådana saker som andra.

Rätt som det är kan hunden skrika till eller vara lite pipig. Detta kan vara växtvärk och jag tycker att man gott kan tänka på sådant så länge hunden växer så det knakar. Ha lite överseende ibland och sätt dig själv in i hur det skulle kännas att växa så mycket på så kort tid. Vissa dagar andas Abbe väldigt tungt och vill nästan bara ligga och slöa - jag tror att det är lite jobbigt för honom så vi låter honom vara dessa dagar. Endast små kisserundor och någon liten stimulerande söklek inomhus.

Jag brukar massera Abbe med en speciell plastborste som vi köpt i Tyskland. Den är egentligen till för massage av hårbotten på människor, men Abbe gillar den. Jag brukar lägga mig med honom på golvet och så masserar jag på ben och tassar. Den har ganska mjuka, böjliga piggar så den rivs inte.

Detta var problematiskt, både för oss och för Abbe. Oj, oj vad han bet och bet i våra fingrar. Men när han fått sina riktiga tänder slutade han med detta - vilket vi tycker är sköööönt.

När Abbes tänder hängde på trekvart i hela munnen så brukade jag ta en frottéhandduk som jag virade runt pekfingret. Så fick han ligga och bita i den. Jag passade på att vicka med fingern i munnen på honom. Det verkar som om han tyckte det var skönt, för det kliade nog mycket i tandköttet - och så lossnade lite tänder här och där....

Detta var också en bra träning för nuförtiden har vi INGA problem när vi ska titta/känna honom i munnen. Han tycker faktiskt fortfarande det är skönt att få lite tandköttsmassage ibland...

Kom ihåg att ju mer du pillar på din hund överallt, desto mer van blir han och du får en lätthanterad hund även som vuxen.

Jag har haft Abbe hos två veterinärer och talat med flera "hundmänniskor" om detta för det var ett otroligt stort problem för oss. Vi hann inte ens böja oss ner med hundlortpåsen förrän Abbe hade tagit sig en rejäl tugga...

En av veterinärerna trodde att han hade brist på något och rekommenderade blodkorv ett par ggr. i veckan. Den andra veterinären sa att det inte är ovanligt att valpar gör sådär i sin "upptäckar-ålder".

Det slutade i alla fall med att vi röt åt honom och då blängde han surt på oss men lät bli bajset. Det gick inte att ha honom ensam i trädgården dock...för om han är i trädgården obevakad, äter han upp det... det verkar som om han vill "städa" på hemmaplan. Tiken äter ju upp sin egen moderkaka och sådant när hon har valpat.... så kanske det har att göra med något sånt att hundar inte vill kunna spåras till sitt bo. Vad vet jag. Det verkar som om ingen riktigt vet varför vissa hundar gör sådär - inte ens veterinärer. Nu är han sex månader och låter bli, och det tycker vi är skönt.

Jag har även fått detta nedanstående svar av en chatkompis på Internet men jag tror nog mest att det beror på att valpen ännu ej är så utvecklad. Den förstår inte - precis som människobarn vill den smaka och prova på allt i den stora vida världen....

Bajsätande hundar...
Det är ganska vanligt att hundar äter sin egen avföring. Har frågat både uppfödare och veterinärer om detta, och ett par av dem har gett mig som svar: Hundfodret av idag innehåller så mycket smakämnen som valpen inte kan tillgodogöra eller smälta i matsmältningsprocessen och som helt enkelt kommer ut via avföringen. Detta gör att bajset luktar mat, som dessutom serveras lagom ljummen, vilket gör att många hundar vänder sig om och hugger sig en tugga. Men det kan ju också va så att dom vill delta i människans miljöarbete genom att återvinna det som går att återvinna: hundskit, skor, pinnar, stolben mm mm....... Hej så länge!

Jag hade observerat att han började slicka febrilt på trampdynan på höger bakben, men vid första titten syntes ingenting. Vi fick gäster och jag reflekterade inte över att hunden låg och höll på med sin tass....

När gästerna gått såg jag däremot att han låg och gnagde med sina framtänder på den. När jag lyfte upp benet för att titta blev jag rädd. Abbe har alltså fnattat så mycket att en stor bit av översta lagret på trampdynan gått av.

Fram med Jodopax sår (finns på Apoteket - färdigblandad - blå flaska) och hällde på och så satte jag på en strumpa som tejpades med kirurgtejp ovanför hasen. OCH SÅKLART: Tratten fick sättas på så att han inte kunde fnatta/slicka mer på sin tass.

Jag har köpt sex par barnstrumpor som passar Abbes fötter för det blev lite "korvigt" med mina storlek 42....hahaha. Alla tycker han är så gullig och kommer fram för att kolla vilken strumpa han har idag. Som du kan se på bilden har han röda med katter på - Gula med blommor - 70-tals-randiga och ett par med blommor. Tillbaka

Varje gång vi går ut får man sätta på en plastpåse som skydd för strumpan. Jag tejpade först med kirurgtejp, men det blir väldigt dyrt... så kom jag på att man kan använda ett tunt gummiband... MEN KOM IHÅG: Gummibandet får inte sitta åt för hårt så det stoppar blodflödet!!!

Det läker fort minsann, för två dagar senare ser det MYCKET bättre ut och han haltar inte mer.

Man lär så länge man är matte...
Att ha arbetet med att sätta på strumpa, plastpåse och krage varje gång man ska gå ut är dock inte alls roligt. Strumpan glider allt som oftast av eller korvar sig och plastpåsen går det hål på i tid och otid, så nu har jag lärt mig min läxa. ATT ALLTID VARA OBSERVANT PÅ OM ABBE HÅLLER PÅ MED NÅGON TASS. Att meddetsamma titta efter. Badda med Jodopax och sätta på strumpa. Då kanske man slipper undan med en liten spricka som läker fort...

Nu blir det inte så mycket med varken lek eller rastning. Endast kisserunda utanför på gräset och så in igen. Så han har mycket energi lagrad nu...... det innebär att han blir mer ettrig, jobbig, pipig och gnällig. Jag måste snart ta honom på en runda i skogen men jag får vänta några dagar så inte skadan blir förvärrad. Man får stå ut och försöka sysselsätta honom med "hjärngympa-aktivitet" inomhus.

JAG HAR ALLTID FÖLJANDE HEMMA NUFÖRTIDEN
-jodopax (blå flaska, färdigblandad)
-gasbinda
-små strumpor (barnstrumpor)
-kirurg-tejp
-ögonbad - att torka ögonen.

Jag har plötsligt insett hur viktigt det är att förebygga skador på trampdynorna. Hellre tar jag det lilla arbetet efter varje promenad än går igenom när Abbe gnagde sönder sin ena trampdyna.

Numera är det följande som gäller efter vinterpromenaderna - och det är inte bara när det är snö och slask på marken - för saltet ligger ju kvar på vägarna fast snön är borta...

Jag ställer en stor plastskål med fräscht ljummet vatten innanför ytterdörren före varje promenad. När hunden kommer in doppar jag ner hans tassar i skålen och sköljer dem ordentligt. Torkar därefter ordentligt med frottéhandduk.

Varannan dag smörjer jag in tassarna med Försvarets Hudsalva (finns att köpa på Apoteket). Denna luktar ju lite grand så Abbe vill gärna slicka men då sätter jag på honom plastkragen så får han gå med den 10 minuter tills salvan trängt in i trampdynorna. Jag använde tidigare Helosan eller Vaselin, men det var inte lika effektivt som Försvarets Hudsalva.

Det är ganska vanligt att hanhundar drabbas av förhudskatarr på grund av en förändring i bakteriefloran under förhuden. På vissa hundar kommer det ofta tillbaka.

Symptom: Slickar sig ofta och länge kring snoppen. Gult, tjockt sekret syns kring penisens mynning. Vid en kraftigare infektion blir området rött och irriterat.

Behandlingsråd: spola förhuden noggrannt med desinfektionslösning (Jodopax Hud och Sår färdigblandad + lite steriliserat vatten använder jag) så fort du märker att det är på gång. Det är viktigt att lösningen tränger ner i botten på hudvecket.

Jag har köpt en doseringsspruta på Apoteket (se bilden) och den är bra att använda. Man kan också köpa en sån där röd "gummiballong" som man använder vid vaxpropp i öronen. Jag tar tag i yttersta änden av förhuden och drar försiktigt mot mig så att mynningen öppnas. Så sätter jag in sprutan och trycker ut lösningen så blir det som en sköljning. Meddetsamma tar jag tar om roten på penis och drar försiktigt mot mig så att vätskan rinner ut på en handduk. Då kommer detta gula sekret också ut och jag brukar göra två sköljningar. Abbe verkar må bra direkt för han "snöar inte in sen på att slicka där". OKEJ, det är självklart att hunden undrar vad som hände och slickar en liten stund för att "kolla" och få bort eventuella rester av jodopax.

OBS OBS OBS!
Kontakta veterinär OM: hunden är påtagligt irriterad - om svullnad uppstår - om egna åtgärder inte hjälper efter 4-5 behandlingar!!!

Jag trodde inte att rottweilern fällde så mycket hår som den faktiskt gör. Det blev till att införskaffa en karda och kam. Jag tror inte jag ljuger om jag säger att jag nu på våren 2000 kunnat samla ihop 5 spannar fulla av hår och underull. Abbe borstas och kammas varje dag och pälsen blir glansig och fin av det. Om jag inte kammar honom på ett par dagar så ligger så mycket gammalt, dött hår kvar och hela hunden ser lite skamfilad ut. Här är en BRA ÖVNING att öva "stå".

Jag klipper Abbes klor en gång var fjortonde dag. Detta gör att jag bara behöver ta lite grand varje gång. Det är ju lite svårt att veta var pulpan är när klorna är helt svarta och ogenomskinliga. Läs om "hantering" för att få råd om hur du får en lätthanterlig hund som inte bråkar om kloklippning eller annat.

Fästingar är mycket vanligt att hunden får på sig och det är viktigt att ta bort dem på rätt sätt och så fort som möjligt. Helst inom 24 timmar så den inte hunnit sätta sig fast och börja suga blod. Fästingen kan överföra den farliga sjukdomen borrelia och därför är det viktigt att du inte klämmer på kroppen av fästingen om den hunnit suga i sig blod och blivit tjock. Ett underbart hjälpmedel finns nuförtiden att köpa och det ser ut som en kulspetspenna med en liten ögla i änden. Denna ögla träs över fästingen, så nära hundens hud som möjligt. Vrid pennan ett varv och dra rakt ut så följer fästingen med. Badda med lite Jodopax Hud och sår efteråt.

Loppor är inte roligt. Abbe har inte haft några men min tidigare hund Daffy råkade ut för detta ett par gånger. Idag har det kommit ett fantastiskt hjälpmedel som förebygger loppangrepp. OBS! Detta fungerar inte om hunden redan har loppor utan är i förebyggande syfte. Man ger hunden tablett/er beroende på vikt - en gång i månaden. Program, som medlet heter fungerar som så: Ämnet tas upp och lagras i hundens fettlager. När en loppa suger blod från hunden blir loppan steril och äggen kan inte kläckas. Ett P-piller för loppor alltså. Mycket bra!!!

Min veterinär sa att de testat det i över ett år och inte funnit några biverkningar för hunden. Abbe har ätit i två månader och han mår utmärkt.

DET NATURLIGA SÄTTET...
Man kan koka blad av Rosmarin och spreja avkoket över hunden varje gång den ska ut i skog och mark. Eller ge vitlökspulver i maten. Detta sägs hålla fästingar borta.

Här syns det tjocka varet som kommer ut från Abbes största hotspot på ena kinden. Innan han blev rakad och klippt så klibbade detta ihop pälsen. Allt varet skall gnidas bort med hjälp av Jodopax (eller annat uttorkande) på en bomullstuss. Viktigt att inte "smeta ut" varet över andra eventuella sår och skorpor för det är lätt att det sprids och blir större då.

Här är Abbes kind rakad så att det blir luftigt och lätt att behandla två ggr om dagen.

Här har jag rengjort med Jodopax och sedan duttat på Celeston Valerat-lösningen. Det är inte ovanligt att det kommer lite blod och sårvätska när man tagit bort det tjocka varet. Bomullstussarna blir alldeles äckligt röda och bruna, men det är sköööönt för Abbe att bli av med allt som kliar.

Upptäckten:
För två dagar sedan upptäckte jag att ett parti på Abbes kind kändes liksom hårt när jag strök honom där. Jag lyfte lite på håren och blev helt förfasad.

Gult, tjockt, lite vätskande sekret fanns därunder mot huden. Jag åkte till djursjukhuset för en diagnos och veterinären kallade det för Hot-Spot. Detta är ett vätskande eksem som är MYCKET vanligt, speciellt på rottweilers. Dom kan få det antingen på bakkroppen (ofta vid korset, bakre delen av ryggen) eller kan det förekomma som på Abbe, på framkroppen - speciellt där pälsen är mycket tät (kinderna, nacken, halsen).

Möjlig orsak:
Veterinären sa att om det satt på framkroppen KAN det ha orsak av t.ex öroninflammation (detta märker man om hunden kliar sig och rister mycket på huvudet så att öronen rists).

Det kan också ha sin orsak - som nu i Abbes fall - om hunden badat och ej blivit ORDENTLIGT torkad. Abbe badade i Skälderviken för några dagar sedan och jag lät honom självtorka.....

Detta inser jag nu var mycket dumt (men det är ju inte lätt att veta när man aldrig hört talas om det förut) för nu innebär det mycket jobb för mig.

Åtgärd:
Det sjuka området och ca 1 centimeter runt om skall rakas så att man kommer åt att badda med uttorkande medel (t.ex. Jodopax Hud & Sår). Det är viktigt att börja raka (klippa) utifrån och inåt mot det sjuka området så att det inte sprids. Hot Spot bör behandlas så fort man får syn på det för det växer lavinartat och när det blir stort så gör det mycket ont på hunden.

Abbes Hot-Spot är ca 1,5 centimeter i diameter och detta räknas som LITET..... JAG tyckte det var otroligt stort men stort räknas som 10 x 10 centimeter.

Provade att behandla själv:
Jaha, så var det dags att raka då - trodde jag hehehehe. Det fick bli att klippa istället..... jag har nu legat på uteplatsen i snart två timmar och klippt och klippt för att komma ner till Abbes hud. GISSA om pälsen är TÄÄÄÄÄT på en rottweilers kinder (Herregud alltså det är ett evighetsjobb).

Jag använde mig av två saxar. Den ena är en sk "krokodilsax" och det var ju tur att jag hade en sådan för den kunde man ta tag i pälsen med och klipp, klipp, klippa - så klippte jag det sista med en vanlig liten sax som är lite böjd, vinklad uppåt.

I början gjorde han STORT motstånd och försökte till och med hota med att bita mig - MEN är man matte så MÅSTE man ibland göra saker emot hans vilja för att hunden ska må bra..... DETTA ÄR JU EN UTMÄRKT LEDARSKAPSÖVNING OCH ÖVNING I TÅLAMOD.

Jag upptäckte efterhand som jag klippte att det fanns början till mer hotspots runtomkring (torra ruvor) så det blev större område klippt än jag tänkt från början - men det är lika bra att mota Olle i grind tänkte jag.

Efter den första - lite hysteriska - halvtimmen gav Abbe upp och lade sig ner med en stoooor suck och dåsade till så att jag kunde klippa ifred. Tack för det Abbe. Duktig och snäll låg han helt stilla bara och brydde sig inte (Det hjälper att vara mer envis än hund-drumlen).

När man kommit ner till det vätskande området med ruvbildningar ska alla ruvor pillas bort och tvättas NOGA med Jodopax . Om ruvorna får vara kvar "kokar" det vidare under dem och huden blir inte frisk.

Tålamodet med saxen tog slut...
Efter 2 timmar orkade jag inte klippa mer.... jag INSÅG att jag faktiskt aldrig skulle kunna klippa så långt ner mot huden som det behövs. Såååå plötsligt fick jag en liten "gråtattack" där jag vankade omkring i huset och svor för mig själv om att "den där dj-a hunddrumlen är ju bara sjuk och sjuk". Då blev Husse irriterad och kallade mig för mesplutte och så tog han resolut sin egen trimmer-apparat och gick ut och..... rakade hundens kinder. Abbe rörde inte en fena. Hmmmm, IBLAND är det faktiskt bra att ha en bastant husse.

Här är Abbes rakade kinder. Man ser inte så mycket för hans HotSpots är väldigt små. Det mesta är begynnande (ruvor). Innan vi rakade honom var pälsen kletig och stelnad av varet. Man kunde inte precis se hur det stod till nere vid huden. Efter rakningen verkar det inte så farligt som jag först befarade faktiskt. Rakningen gör ju att det nu kommer luft till området och då torkar det ut och läker.

VETERINÄRENS BEHANDLING AV HOT-SPOTEN... 14 augusti 2000
Idag på morgonen (dagen efter) orkade jag dock inte med stackars Abbes försök till att klia sig. Ljudet av den förbenade plasttratten emellan Abbes tass och kind gjorde att jag ringde till veterinären.

Jag ville helt enkelt ha något medel som kunde lugna ner att det kliar så på hans kinder. Jodå, vi fick komma dit.

Här trodde jag att Vi hade tagit i med rakning, klippning och jodopaxtvättning..... suck. Det är bara att inse att jag är en mes-matte.

Veterinären rakade resolut ÄNDA ner till huden. Ruvorna flög av åt höger och vänster. Abbe reagerade inte ens. Veterinären sa att hunden tycker antagligen det är skönt att bli av med de kliande ruvorna. Och det verkade faktiskt som att det var så. Så rengjorde hon med en Cortisonvätska (Celeston valerat 0,1% lösning).

Jag trodde att JAG hade rengjort ordentligt med mitt duttande och baddande. Veterinären dränkte en bomullstuss med Celestonet och GNUGGADE ganska hårt. Hon förklarade att man SKA gnugga och inte dutta för att det ska bli ordentligt rent.

Jaja, så fick vi punga ut med 395 kronor - MEN det var det verkligen värt för nu LÄRDE vi oss ordentligt HUR man ska behandla detta med Hot Spot. Och man kanske får räkna med att sådant återkommer eftersom det ÄR mycket vanligt förekommande och då är det bra att veta så man kanske kan behandla själv i tid så fort jag känner att det är på gång igen.

Nu gäller det att hålla området rakat/klippt tills det är riktigt läkt och sedan kommer jag att lägga in en ny rutin när Abbe och jag har daglig genomgång: Att lyfta dagligen på kindhåren så att luft kommer till.

FOTNOT:
Om vi skulle låta veterinären på djursjukhuset raka hunden så drogar dom den - men veterinären sa att om jag kunde göra det själv är det mer skonsamt för hunden. Min underbara instruktör från fortsättningskurserna har ju också rottweiler och hon lugnade ner mig otroligt mycket genom att berätta. Hennes hund har också haft sådant och det KAN man oftast behandla själv - och så förklarade hon allt för mig som jag skrivit här.

TACK Claudi för att du finns tillhands och att "hönsmatten" får ringa och störa dig när det är problem. Det är en stor trygghet att känna en människa med stor erfarenhet av sin egen hundras.

BEHANDLINGEN
Idag är det den 9 oktober och vi har varit hos veterinären fyra gånger (återbesök) sedan detta med hot-spoten upptäcktes den 13 augusti. Det har varit en DRYG behandling och det är tydligen mycket vanligt att det tar lång tid att behandla hot-spot för även om det SER läkt ut så kan det, som i Abbes fall, pyra infektioner under huden. Dessa märker man som små bulor när man känner.

Abbe har ätit 2 kurer penicillin (Keflex 500 mg) på 40 dagar. 1 kur kortison (Prednisolon 5 mg) 30 dagar och idag (001009) fick han fortsätta med kortisonet eftersom en liten bula med infektion är kvar på hans högra kind. Nu behöver jag dock inte raka bort håret på hans kinder längre och det kan ju vara skönt för honom kanske. Fast han har blivit så van att bli rakad nu så han bryr sig inte om det.

Om 14 dagar ska veterinären ringa och så får vi se om han kan sluta med kortisonet. För övrigt mår han jättebra, är pigg och glad och "som vanligt".

PLASTTRATT
Denna plasttratt köpte jag på djursjukhuset (ca 80 kronor). Den är mycket bra att ha hemma när Abbe råkar ut för något där han inte får komma åt att klia eller bita.

T.ex när hans tass krånglar så gnager han ju sönder trampdynan om jag inte sätter på honom den här tratten. Och när han fick Hot Spot eksem på kinderna fick han ju inte klia sig där för då läks det inte och smutsiga hundklor på såriga ytor är INTE bra.

Jag rekommenderar dig att genast köpa en tratt att ha hemma för när hunden väl börjat slicka, gnaga eller klia sig så dröjer det inte länge förrän såren blir riktigt infekterade.

Det värsta med tratten är att JAG lider mer än voffsen. Vi har mutat honom med mycket korv när vi ÖVAT honom att ha den på sig så han verkar INTE bekymrad över att ha den på. MEN jag tar av den ibland när jag har FULL uppsikt över honom - och så sysselsätter jag honom med lite Aktiviteter så att han inte samlar på sig "dåliga energier".

Hundens öron kan vara känsliga och mottagliga för öroninflammation och vaxproppar. Jag har köpt ett speciellt medel som heter rätt och slätt "öronrens". Man droppar några droppar enligt beskrivningen på flaskan ner i hundens öra. Masserar utanpå örat en liten stund. Sedan kommer eventuell smuts och vax att lossna av sig självt och hunden skakar på huvudet och då kommer det upp ur örat. Mycket bra att ha hemma.

Kom ihåg att regelbundet lukta i hundens öron så att du vet hur det ska lukta när örat är friskt. Om den får till exempel öroninflammation så kommer du att märka en annan, läskig lukt.

Observera att man inte ska pilla för ofta i hundens öron. Det enda jag gör vanligtvis är att ta en bit bomull och fukta den. Så "pressar" jag den i en handduk så att nästan allt vatten pressas ur. Sedan torkar jag med pekfingret som är klätt med bomullen i ytterörats alla skrynklor och vrår. Om jag inte kommer åt tar jag en tops - MEN VAR FÖRSIKTIG!!! Man ska INTE köra ner topsen in i örats hörselgång. Därför är det bra att ha det här öronrens-vätskan.

Detta gör jag en gång var fjortonde dag - om jag inte upptäcker mycket vax/smuts förstås. Jag tittar dock i öronen varje dag och luktar efter så att de luktar "som vanligt".

En gång hittade jag faktiskt en fästing som satt sig en liten bit in i örat - så det var ju bra att jag tittar varje dag för den hann inte börja suga något blod eller krypa längre in i örat.

TECKEN PÅ ÖRONINFLAMMATION: Hunden kliar sig mycket vid örat - skakar/rister ofta på huvdet - går med huvudet lågt och/eller på sned - luktar illa ur örat. Om du märker något av detta så ta din hund till veterinären. MAN SKA INTE ANVÄNDA ÖRONRENS VID MISSTANKE OM ÖRONINFLAMMATION!!!