November 2000

Det jag kommer att berätta om här är inte för att skrämma dig utan för att få dig att VERKLIGEN tänka till...

OM du går i tankar att skaffa dig en rottweiler så måste du tänka igenom följande punkter (minst):

- Har du TID? Och då menar jag inte någon halvhjärtad tid lite då och då, utan i princip varje dag.
* Tid att rasta den MINST en timme varje dag i skog och mark
* Tid att träna, träna, träna lydnad, spårning och andra aktiviteter
* Tid att ta tag i hunden när könsmognadsproblemen börjar dyka upp
* Tid att fundera på och planera er träning

- Har du ORK? Och då menar jag psykisk och fysisk ork.
* Ork att vara tålmodig
* Ork att träna/rasta OAVSETT om det så regnar smådjävlar
* Ork att åsidosätta DINA behov under de första åren när valpen/unghunden behöver uppfostras
* Ork att förändra dig själv när det behövs för att hunden ska kunna fungera med dig

- Har du MOD/STYRKA?
* Mod och styrka att gå emot din hund om/när den sätter dig på prov (det är INTE roligt kan jag lova)
* Mod och styrka att låta din egen stolthet få sina törnar av kunniga människors råd

- Har du HJÄLP?
* Har du en eller flera KUNNIGA människor med erfarenhet av rottweiler omkring dig
* Har du ett socialt nätverk som kan ställa upp och passa hunden om du måste vara borta

ANLEDNINGEN ATT JAG SKRIVER DETTA ÄR NÄMLIGEN ATT DET GÅTT UPP ETT LJUS HÄR.

ABBE ÄR NU 16 MÅNADER GAMMAL OCH MITT UPPE I DEN SISTA KÖNSMOGNADEN - PSYKET UTVECKLAS - HORMONERNA SPRUTAR I KROPPEN PÅ HONOM - HAN BÖRJAR UPPTÄCKA ATT HAN ÄR STOOOR OCH UTMANAR SIN MATTE RIKTIGT ORDENTLIGT IBLAND...

Abbe ÄR mycket snäll och gosig men det har verkligen kostat måste jag säga. Massor av tid, tålamod, ork, mod och HJÄLP. Och just nu är det IBLAND inte roligt alls att vara matte.

När jag tillrättavisar honom förvandlas han ibland till ett litet monster. Detta gäller nu vårt argumenterande om att han inte får mopsa eller ens TITTA på några andra vovvar. Det är nog lätt hänt att man drar öronen åt sig när en sådan situation uppstår och jag kan slå vad om att det är DETTA beteendet som gör att så många rottisar blir bortlämnade eller avlivade vid ettårsåldern...

Att plötsligt inse att ens lilla, goa "bebis" kan ha en EGEN vilja som han försvarar med diverse morrningar, skall, raggresning, hysteriskt trippande för att avslutas i jättekast ut i kopplets längd är inte en rolig erfarenhet.... Och NU får man inte backa - men man får inte heller (som jag trodde) gå i kamp fysiskt med hunden för DÅ kan det gå illa. Nej vad som gäller här (har jag börjat lära mig) är snabbhet, uppfattningsförmåga, att läsa hundens kroppsspråk, fast beslutsamhet OCH att inte backa om det behövs...

Jag har varit otroligt tursam som kommit i kontakt med en tjej som har stor erfarenhet av just rottweiler och hon har och håller fortfarande på och lär mig och hjälper mig med Abbe. Jag kan idag säga att om jag inte haft henne till hjälp så hade Abbes och mitt förhållande lätt kunnat spåra ut nu eftersom jag från början (och fortfarande ibland) är lite för vek i mitt ledarskap mot honom. Jag har INSETT att jag kommer att få lägga allt annat åt sidan för lång tid framöver för att träna honom och bli så lydig och duktig som han kan bli.

Jag har insett att jag måste svälja ALLT vad personlig stolthet heter och lyssna på denna tjej för att anpassa mig och göra allt för att försöka göra det rätta nu. Jag har märkt att när jag gör rätt så förvandlas min hund till en UUUUUNDERBAR, kontaktsökande och lydig hund - men det kostar energi vill jag lova. Jag är som en "trasa" efter våra träningspass - OCH DET ÄR INGEN UNDERDRIFT!!!

Mitt råd är att du ska tänka dig för så att du inte tar dig vatten över huvudet. Att äga en rottweiler kräver mer ansvarstagande eftersom det kan gå överstyr OM man inte får den så lydig som man tänkt sig. DET ÄR JOBB, JOBB, JOBB NÄSTAN HELA TIDEN NU I HANS KÖNSMOGNADSPERIOD.

Så nu har jag varnat dig - vill bara tillägga att om du är beredd på allt jag sagt nu (plus mycket mer som jag ännu inte vet hihihi) så är det en UNDERBAR ras.

Helt ärligt: Hade jag vetat vad jag vet idag så hade jag nog skaffat mig en liten "golvmoppsmodell", men eftersom jag är en "sån där" som rider ut stormar jag hamnat i så kommer detta att gå vägen - fast jag får nog inget annat gjort det närmaste året...

28 November 2000
Vi fick kastrera honom
Läs här