Agnus Dei är en benämning på Jesus i Joh 1:29.
Jesus Kristus (Jesus från Nasaret) kristendomens stiftare och centralgestalt. Kristus är ett ärenamn som senare tilldelades honom. Jesus föddes sannolikt 6 eller 7 år före vår tideräknings början - att år 0 alltså inte är en korrekt angivelse av Jesu födelseår beror på en felräkning av munken Dionysius Exiguus vid den nya tideräkningens fastställande på 500-talet.
Hanna var en profetissa i Jerusalems helgedom som prisade Gud för löftenas fullbordan, då den nyfödde Jesus frambars i templet för att som den förstfödde helgas åt Herren (Luk 2:36 ff).
Frälsare central biblisk beteckning för Gud och, i NT, för Jesus Kristus. I den babyloniska och grekiska religionen samt i hellenismen användes ordet frälsare (grek soter) för att beteckna gudomligheter som nedstigit till jorden för att hjälpa människorna och för vissa mänskliga välgörare.
Vise männen var de stjärntydare som enligt Matt 2 ledda av en stjärna (Betlehems stjärna) kom från Österlandet till Betlehem och hyllade det nyfödda Jesusbarnet med guld, rökelse och myrra. Händelsen firas trettondedag jul. Gåvornas tretal har gett upphov till traditionen om tre vise män, och legenden har även gjort dem till kungar, heliga tre konungar, benämnda Kaspar, Melchior och Balthasar. Konungarnas tillbedjan är ett vanligt motiv i konsten.
Stefanus den förste kristne martyren, diakon i Jerusalem (Apg 6). Minnesdag: Annandag jul (Den helige Stefanus' dag, Staffans dag). Jfr Staffan.
Staffan namn på svenska helgon. En Staffan, omnämnd under namnet Stenfinn av Adam av Bremen, var verksam som missionär i Sverige, dit han sändes 1060 från Bremen. Han har sammanställts med en annan Staffan, omtalad som Hälsinglands apostel, vilken sägs ha lidit martyrdöden på gränsen mellan Hälsingland och Gästrikland. Staffansvisan om Staffan stalledräng anknyter både till hälsingeaposteln Staffan och till martyren Stefanus. Till samma föreställningskrets hör den gamla folkseden Staffansskede på Annandag jul (Stefanus, Staffans dag) med kappritt från kyrkan till vattningsstället. Längre fram red man runt i gårdarna med stjärngossar, sjungande Staffansvisan.
Lucia,Siracusas skyddshelgon, som ska ha lidit martyrdöden omkr år 304. Lucias dag firas den 13 dec. De svenska sederna, med en flicka med ljuskrans i håret som bjuder omkring kaffe och bröd av speciell form, lussekatter, har förkristna anor (se helgseder). Den tidigaste skildringen av ett svenskt Luciafirande som finns bevarad är från 1764 och härrör från Västergötland. Luciaseden var länge begränsad till herrgårdar i västra Sverige. Sedan Stockholms-Tidningen 1927 utlyst en tävling om vem som skulle bli Stockholms Lucia har firandet vunnit allmän utbredning.
Den kristna julen är Jesu födelses fest. Den började firas i kyrkan på 300-talet, men datumet 25 dec som dagen för Jesu födelse är känt från början av 200-talet. I den katolska kyrkan är julnattens mässa en av kyrkoårets höjdpunkter. I den svenska kyrkan ersattes den med gryningsgudstjänsten, julottan, men midnattsmässa förekommer också.
Helgdagen var ursprungligen en naturlig vilodag i vardagens arbete. Den förkristna midvinterhelgen kring årsskiftet kom till av samma orsak. I historisk tid var jordbruket den viktigaste försörjningskällan. När höstarbetet var avslutat och slakt och brygd för vinterns behov undangjorda, hindrade snart snö, kyla och mörker det mesta utearbetet. Då var det naturligt att göra helg.
Dagarna började vid denna tid dessutom bli längre, och detta betydde början på ett nytt år. Dettas ankomst firade man i förhoppning, att det måtte bli lika gott som det gamla. För att detta hopp skulle förverkligas, borde man enligt gammal sed låta även det nya året inledas med fest och gamman, ty folktrons regel är, att om bara början är god, blir fortsättningen likadan.
Festen vid midvintern blev både ett tack till gudarna (midvinterblot; jfr blot) för det goda man redan fått och en nyårsfest, vid vilken man med överdåd i mat och dryck ville visa makterna hur man hoppades att det nya året skulle bli.
Jul-klappen, -granen, krubban, kortet, tidningen. Julklappen stammar från 1700-talet, medan julgranen kom i allmänt bruk först hundra år senare; ordet julgran förekom i tryck först 1844. På 1890-talet kunde man i en västgötakyrka se den första julkrubban, 50 år senare fanns den i alla stift. Julkorten kom i bruk på 1880-talet; nu sänder vi mer än 40 milj julkort årligen. Till julen hör också sedan 1870-talet jultidningarna.
Julstjärna. (Euphorbia pulcherrima) art inom familjen törelväxter. Den hör hemma i Centralamerika och odlas hos oss i växthus och som rumsväxt. Den blommar under midvintern och är en omtyckt julblomma. I tropikerna blir den ett lågvuxet träd. Liksom hos alla arter i släktet är själva blommorna oansenliga, men de stora, klarröda, rosa eller vita högbladen är placerade så att det hela liknar en blomma.
Festmat. Bondens tunga arbete krävde fet mat som gav krafter. Festmat var därför framför allt fläsk, från det till fruktbarhetsguden Frej helgade svinet. Än i dag firar vi jul med skinka, svinhuvud, grisfötter och revbensspjäll. Till julen hör också julöl. Öl var för våra hedniska förfäder en omistlig del av en festlig måltid. Den norske kungen Håkon den gode påbjöd på 900-talet att man skulle börja midvinterfesten vid samma tid som de kristna firade jul, och att man i varje hus då skulle ha bryggt en viss mängd öl eller annars böta samt att man skulle "hålla heligt" så länge julen varade. Kung Olav Tryggvason av Norge avskaffade offerölen och satte i stället, med folkets instämmande, högtidsöl vid jul och påsk, Johannisöl vid midsommar samt höstöl vid Mikaeli. En hednisk midvinterfest övergick alltså kring år 1000 i en kristen julfest.
Glögg.(till glödga) dryck som bereds av vin eller sprit (och som förr antändes, "glödgades") med tillsats av bl a nejlikor och kanel. Den dricks varm med russin och mandel, speciellt vid jul.
Maltdrycker. Till de underjästa öltyperna hör pilsner, som är ljust och starkt humlat, samt det mörka münchnerölet, som är svagare humlat och har utpräglad maltarom. De underjästa ljusa maltdryckerna av pilsnertyp dominerar marknaden. Av mörka öltyper finns i Sverige den överjästa portern samt kring jul det mörka söta underjästa julölet. Svagdricka är ett över- eller underjäst alkoholsvagt lättöl, vars jäsning fortsätter i flaskan.
Tomtar i södra Sverige kallade (goa)nissar, enligt folktron småväxta varelser som håller till i bondgårdens hus. Om en tomte bemöts väl skyddar han gården mot olyckor, men blir han retad låter han välståndet förbytas i fattigdom. Den bild av tomten som främst Jenny Nyström har gjort känd, en liten vitskäggig gubbe med röd toppluva och grå kläder, har inte varit allenarådande i folktron. Vår tids jultomte har mer gemensamt med Nikolaus än med den traditionella nordiska tomten.
Nyström, Jenny 1854-1946, målarinna. Nyström illustrerade barnböcker och jultidningar och ritade julkort, där hon lanserade den nu gängse typen av jultomte.
Nikolaus (i tyskspråkiga länder även Niklas och Klaus, i engelskspråkiga Santa Claus) helgon, av traditionen identifierad med biskop Nikolaus av Myra, d omkr 350. Nikolaus, vars dag är den 6 dec, är särskilt skolornas och barnens skyddshelgon, som förväntas bära gåvor till snälla barn och straffa de stygga med riset. Han är även de sjöfarandes beskyddare. Jultomten är en sentida variation av Nikolausgestalten.
|
|
|
XXXXXXXXXXXXXXXX |
XXXXXXXXXXXXXXXX |
|
