Kvinnan och Jesus

Den här texten talar om mer än helandeunder. Om mycket mer. Den visar på Jesus – verkligen på vem han var. Den visar på lidelse och djup tro.

Kvinnan har en bakgrund. Den sjukdom hon har handlar inte bara om fysiskt obehag utan om stort psykologiskt obehag och framförallt – social misär. För en kvinna med blödningar var en oren kvinna. Månadsblödningar gjorde att kvinnor inte fick gå i templet och hon borde inte röras om man själv skulle göra något ”gudligt” eftersom man var tvungen att rena sig efter det. Här har vi en kvinna som under många år blött och antagligen är helt ensam. Ensam och utstött likt de leprasjuka.

Hennes tro är både stor men samtidigt magisk – hon tror att om hon rör vid bara tofsen av Jesu mantel kommer hon bli fri. Samtidigt som hon visar stor tro och hänsyn – kanske tänker hon att ingen ska märka det och Jesus inte behöver ”smittas” av hennes orenhet så är det att bryta mot Mose lag – med vett och vilja befläckar hon enligt tidens syn en man. Det ingen ser det mår ingen illa av men samtidigt: ett lagbrott är ett lagbrott även om ingen ser det.

Istället för att som hon väl tänkt, att ingen skulle märka henne så såg Jesus henne. I både Markus och Lukas så står det att kvinnan också rörde vid Jesu mantel – att hon lyckades med sitt uppsåt (Matteus har antagligen utelämnat detta eftersom hans målgrupp var judar och en sådan historia kanske upprört dem storligen). Och alla fick reda på det - men Jesus brydde sig om renhetslagen utan såg människan – vad hon behövde. Gud är i detta relativ – människan före lagens bud.

Det som evangelisterna är rörande överens om är Jesus slutord till kvinnan: Gå i frid, din tro har hjälpt dig. Han säger: gå i frihet – låt ingen döma dig för att du trodde, att du trodde har givit dig del av nåden från Gud. Det är starka ord som kommer till oss. Tron att Jesus verkligen kan bota – vad än månde vara: förkylning, cancer eller ensamhet – den i sig är en kraft eftersom den öppnar upp kanalen till Gud. Gud får handlingsfrihet i våra liv.

Kvinnan försvinner ur berättelsen men hon finns kvar som ett trosvittne – livet kan förändras i mötet med den levande Guden.