WELLDÄCKAREN
Det längre däcket mellan back och brygga kallas för well,
fartygen kom snart att kallas för welldäckare
Fartygen började byggas med tre ställen som var torra vid överspolningar (Popp, Brygga, Back). På långt håll såg fartygen ut som tre öar som stack upp ur havet, där av namnet.
Ur Three island-typen utvecklades Extended bridge-typen. Då fick lastrummen även ett mellandäck, vilket gjorde att man kunde lasta i två lager
Konstruerades för att enbart frakta malm på ett så ekonomiskt vis som möjligt. Lastrummen var inte större än de precis rymde vad malm fartyget kunde lasta viktmässigt. På så sätt fick man ner nettotonnaget och därmed lägre avgifter
SHELTERDÄCKAREN
Var också en utveckling som ökade lastförmågan utan
att öka avgifterna i form av ökat registertonnage. För
att undvika det byggde man överbyggnader i klenare material än
skrovet och ett mellandäck. Shelterdäcket (väderdäcket)
med luckor (oftast trä) som ej fick tillslutas permanent. De utrymmena
räknas då inte in i registertonnaget eftersom de inte är
tillslutna.