| Om Ju-jutsu "Ju-jutsu Kai" är namnet på den stil som tränas inom Svenska Ju-jutsuförbundet. Vi är den största och mest utbredda stilen i landet med 85 medlemsklubbar. Vi tränar Ju-jutsu som självförsvar, motion och idrott. Historia Var ju-jutsuns historia börjar beror på hur långt tillbaka i tiden man vill gå. Det brukar sägas att den indiske buddhistmunken Daruma, som på 500-talet förde zen-buddhismen till Kina, utövade ju-jutsu. Säkerligen har många grundläggande principer och tekniker i ju-jutsu hämtats från Kina till Japan. Men att ju-jutsu har rötter i Indien och Kina är inte detsamma som att man utövade ju-jutsu. Inte förrän långt senare fick avancerade system av obeväpnade kamptekniker som byggde på mjukhetens princip detta namn i Japan.
Ju-Jutsuns grundprinciper Balans - Ha själv alltid god balans i alla delar av en teknik. Sträva efter att försätta motståndaren i obalans omedelbart efter angreppet och bibehåll hans obalans tills han är under full kontroll. Rörelse - Utnyttja alltid motståndarens fart och rörelse i angreppet. Styr motståndarens rörelser med den egna rörelsen och undvik att få onödiga stopp i tekniken. Vid varje tillfälle en teknik "står still" har motståndaren möjlighet att kontra. Det är lättare att själv glida undan ett angrepp än att stoppa motståndarens angrepp med styrka. Uppsikt - Det är viktigt att alltid ha uppsikt åt alla håll under försvarstekniken och under kontrollgreppet för att inte bli angripen av någon annan medan man utför försvarstekniken. Kontroll - Ha alltid god kontroll i de tekniker som utförs. Med kontroll menas att man inte ger motståndaren möjlighet att angripa på nytt. Man styr själv tekniken fram till kontrollgrepp utan att motståndaren kan påverka resultatet. Attityd - Det är viktigt att attityden till motståndaren inte är överlägsen och provocerande då detta ofta kan medföra att man underskattar motståndaren. Detta kan då leda till att angreppet blir svårare och att den egna försvarstekniken inte räcker till. |