Allmänt
Från och med den 1 januari 2001 är det obligatoriskt att ID-märka sin hund och
registrera sitt ägarskap i ett centralt register. De nya reglerna gör det enklare att
fastställa vem som äger en hund om hunden skadar något eller någon eller orsakar en
olycka. Det blir också enklare att hitta ägare till upphittade hundar i och med att
bland andra polisen har tillgång till registret dygnet runt. Tar du med dig hunden
utomlands kan den också identifieras vid gränskontroll. Jordbruksverket
är ansvarigt enligt personuppgiftslagen för registret och det är också Jordbruksverket
som tar ut avgift för ägarregistrering. Driften av registret har Jordbruksverket
överlåtit åt Svenska Kennelklubben. Hundar som redan
är ID-märkta behöver inte märkas om. Däremot ska ägarskapet registreras hos i det
centrala registret, om detta inte redan är gjort i Svenska Kennelklubbens tidigare
frivilliga register. De ägare som finns i Svenska Kennelklubbens ägarregister kommer att
flyttas över till det nya centrala registret efter att de givit skriftligt medgivande om
detta. En förfrågan om överflyttning kommer att skickas ut senast mars 2001. Denna
överflyttning från Svenska Kennelklubbens ägarregister till Jordbruksverkets centrala
ägarregister kommer att vara kostnadsfri.
Lagen omfattar alla hundar som den 1 januari 2001 inte är äldre än åtta år.
Ägaransvar
Som hundägare har man vad som kallas ett strikt ägaransvar. Det innebär att man är
ansvarig för vad hunden gör oavsett om man är med när det händer eller inte. Det
innebär att man som hundägare kan ställas till svars om ens hund skadat en annan
människa eller skadat andra djur eller annan egendom. I och med kravet på ID-märkning
och obligatorisk ägarregistrering kommer det bli enklare att fastställa vem som är
ansvarig om en hund uppträder aggressivt eller skadar människor och djur.
Märkning
Reglerna innebär att hunden ska märkas, innan den uppnått en ålder av fyra månader,
med tatuering eller microchip. Märkning utförs av
veterinär eller någon som genomgått en godkänd utbildning för ID-märkning. Den som
utför märkningen tillhandahåller också blanketter för ägaranmälan. Om din hund inte
var ID-märkt när du köpte den, kontakta uppfödaren, din veterinär eller Svenska
Kennelklubben som har ett register för utbildad ID-märkare. Märkning och registrering
ska ske inom fyra veckor efter förvärvet, om hunden förvärvats efter tre månaders
ålder. Det finns för- och nackdelar med båda märkningsmetoderna och man bör känna
till att det i vissa fall krävs microchipmärkning, till exempel för införsel till en
del länder.
Tatuering
Tatuering ska göras i ett av hundens öron, vanligtvis i vänster öra. Tatueringen kan i
vissa fall även göras i hundens flank. Märkningen består oftast av fem siffror och en
bokstav, men även andra siffer- och bokstavs-kombinationer förekommer. Tatuering av
hundar utförs av veterinär eller godkänd ID-märkare. Tatuering utförd av ID-märkare
ska ske innan valpen uppnått 10 veckors ålder, äldre valpar och vuxna hundar skall
alltid märkas av veterinär.
Tänk på att för införsel till vissa länder är märkning med tatuering
otillräcklig. |
 |
Microchip
Allt fler hundar märks med microchip som injiceras under hundens hud i nacken. Vanligt
förekommande är chip utformade enligt ISO-standard 11784 och 11785. Dessa ISO-standarder
kan avläsas med de avläsare som finns hos bland andra polisen (se bild till höger).
OBS! Hund som är ID-märkt med microchip, måste ha ett microchip av ISO-standard 11784
eller 11785, för att hunden ska kunna deltaga på utställning/prov/tävling arrangerade
av Svenska Kennelklubben (SKK) och SKK anslutna läns- och specialklubbar.
Hunden kan microchipmärkas från sex veckors ålder. Denna variant av ID-märkning får
endast utföras av utbildad personal och veterinärer. |


Det finns olika avläsare för
microchipmärkta hundar |
Registret
Från och med den 1 januari 2001 blir det obligatoriskt att märka sin hund och registrera
sig som ägare i ett centralt register som förs av Svenska Kennelklubben för
Jordbruksverkets räkning.
Registret får användas för att fastställa vem som är ägare av en hund. Tullverket,
Jordbruksverket, länsstyrelser, polismyndigheter och de kommunala nämnder som fullgör
uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ska ha direkt åtkomst till registret.
Personuppgifterna kan också komma att användas för andra ändamål, men då krävs att
den registrerade har godkänt det. Utrymme för detta finns på
ägaranmälnings-blanketterna. För att uppnå en hög tillgänglighet till registret
finns det planer på att lägga ut uppgifterna på Internet. För detta krävs också
tillstånd av hundägarna. Personer med skyddad identitet kan anmäla detta till Svenska
Kennelklubben och uppgifterna ska kunna styrkas.
Ägaranmälan
Anmälan om ägarskap ska göras på av Jordbruksverket fastställd blankett som kan
rekvireras från Svenska Kennelklubben. Blanketten ska vara korrekt ifylld för att
registrering ska utföras. Ägaranmälan måste också vara undertecknad av ägaren.
Endast en person kan registreras som ägare till en hund. I det fall en hund ägs av två
eller flera personer, måste ett inbördes avtal tecknas mellan ägarna. Ägaranmälan
skickas till Svenska Kennelklubben som registrerar ägarskapet och skickar en
bekräftelse. Det är viktigt att kontrollera att uppgifterna stämmer. När registrering
skett skickas faktura med inbetalningskort från Jordbruksverket.
De ägare som redan finns registrerade hos Svenska Kennelklubben tillsammans med sina
märkta hundar kommer att flyttas över till det nya centrala registret efter skriftligt
medgivande (detta utskick kommer att ske under vintern/våren 2001). Inga extra
avgifter kommer att tas ut för dessa hundägare.
Även organisationen "Blandis" kommer att erbjuda sina registrerade
hundägare att bli överflyttande till det centrala ägarregistret. "Blandis"
kommer själva att göra detta utskick.
Det är hundägaren som är ansvarig för att hunden är ID-märkt och att
ägarregistrering har skett. Som uppfödare är det dock viktigt att följa Svenska
Kennelklubbens grundregler. Enligt punkt 4:4 i dessa regler ska uppfödaren ID-märka sina
registrerade hundar innan de levereras. Vidare går att läsa i grundreglerna; "Det
åligger varje uppfödare att vid försäljning tillse att samtliga försålda valpar
ägarregistreras." En skillnad mot tidigare är att uppfödaren inte längre kan
låta bli i att ägarregistrera de hundar man inte sålt eftersom lagen säger att alla
hundar ska märkas och ägarregistreras innan fyra månaders ålder.
Avgifter
Alla avgifter hanteras av Jordbruksverket. Hundar som ägarregistreras fr.o.m 2001 kommer
att debiteras med ett engångsbelopp på 150 kr samt om ett ägarbyte sker med 70 kr per
ägarskifte. För hundar som redan finns med i Svenska Kennelkubbens ägarregister kommer
inga extra avgifter tas ut vid överflyttningen till Jordbruksverkets centrala register.
Eftersom ägarregistreringen inte längre är inbakad i den avgift som uppfödaren betalar
in till Svenska Kennelklubben för att registrera sina valpar innebär det att denna
avgift kommer att sänkas med 50 kr fr.o.m 2001.
Namn- eller adressändring
Du behöver inte meddela Svenska Kennelklubben om du flyttar eller byter namn.
Adressuppdatering av hundägarregistret sker varje månad med hjälp av SPAR (Statens
personadressregisternämnd).
Ägarbyte
Om hunden byter ägare ska både den nya och den föregående ägaren skriva under
blankett för ägarbyte. Blankett för ägarbytet medföljer bekräftelsen som den
tidigare ägare fått då denne anmälde sig till registret. Det är därför viktigt att
spara ägarbekräftelsen man får vid ägaranmälan. Ägaranmälan ska göras till Svenska
Kennelklubben inom fyra veckor från förvärvet. Tänk på att hela blanketten
(innehållande både "Bekräftelse" och "Ägarbyte") måste skickas in
då anmälan om ägarbyte sker - annars godkänns inte anmälan. Bekräftelse skickas till
den nya hundägaren samtidigt som ett besked om ändringen skickas till den föregående
ägaren. Jordbruksverket kommer att debitera den nya ägaren en avgift (f n 70 kr per
ägarskifte). När hunden har dött ska hundägaren snarast anmäla detta till
Svenska Kennelklubben.
Omärkta hundar
Den nya lagen om märkning och registrering av hundar träder i kraft 1 januari 2001.
Under det första kvartalet gäller vissa övergångsbestämmelser. Från och med den 1
april 2001 har polis rätt att omhänderta omärkt hund, eller hund utan någon ägare
antecknad i det centrala registret, om hunden utgör eller kan komma att utgöra en fara
för andra. Inom sju dagar från omhändertagandet ska hundens ägare låta märka hunden
och anmäla ägarskapet till Svenska Kennelklubben. I annat fall får polismyndigheten
besluta att hunden ska säljas, skänkas bort eller avlivas. Avlivning får ske först
efter att yttrande inhämtats från veterinär eller om särskilda skäl föreligger. De
kostnader som uppstått vid ett omhändertagande ska respektive hundägare stå för.
Upphittad hund
Om du kan hitta hundens ID-nummer genom en läsbar tatuering eller med hjälp av scanner,
ring Svenska Kennelklubben tel: 08 - 795 30 30, som kan hjälpa till att leta efter
hundens ägare. Polisen har också direkt tillgång till registret och får använda det
för att fastställa vem som är ägare av en hund. Polisen är skyldig, enligt Lagen om
Hittegods, att ta hand om hunden till dess att ägaren är funnen.
Vill du veta mer?
Bestämmelserna som beskrivs i denna text anges i lagen SFS-nummer 2000:537 och
förordningen har SFS-nummer 2000:538 samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
2000:171) om märkning och registrering av hundar. Lagen om märkning och registrering av
hundar kan läsas i sin helhet i Rixlex på riksdagens
hemsida. Mer information kan du även få genom att ringa Svenska Kennelklubbens
informationsavdelning tel: 08 - 795 30 30. Du finner också mer information på Jordbruksverkets hemsida.
Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben har tagit fram en informationsfolder om Lagen
om märkning av hund. Denna folder kommer att skickas till alla hundägare som finns med i
Svenska Kennelklubbens ägarregister. Foldern går att beställa från Svenska
Kennelklubben. |