Nya lagen om märkning av hund

 

Allmänt
Från och med den 1 januari 2001 är det obligatoriskt att ID-märka sin hund och registrera sitt ägarskap i ett centralt register. De nya reglerna gör det enklare att fastställa vem som äger en hund om hunden skadar något eller någon eller orsakar en olycka. Det blir också enklare att hitta ägare till upphittade hundar i och med att bland andra polisen har tillgång till registret dygnet runt. Tar du med dig hunden utomlands kan den också identifieras vid gränskontroll. Jordbruksverket är ansvarigt enligt personuppgiftslagen för registret och det är också Jordbruksverket som tar ut avgift för ägarregistrering. Driften av registret har Jordbruksverket överlåtit åt Svenska Kennelklubben. Hundar som redan är ID-märkta behöver inte märkas om. Däremot ska ägarskapet registreras hos i det centrala registret, om detta inte redan är gjort i Svenska Kennelklubbens tidigare frivilliga register. De ägare som finns i Svenska Kennelklubbens ägarregister kommer att flyttas över till det nya centrala registret efter att de givit skriftligt medgivande om detta. En förfrågan om överflyttning kommer att skickas ut senast mars 2001. Denna överflyttning från Svenska Kennelklubbens ägarregister till Jordbruksverkets centrala ägarregister kommer att vara kostnadsfri.

Lagen omfattar alla hundar som den 1 januari 2001 inte är äldre än åtta år.

 

Ägaransvar
Som hundägare har man vad som kallas ett strikt ägaransvar. Det innebär att man är ansvarig för vad hunden gör oavsett om man är med när det händer eller inte. Det innebär att man som hundägare kan ställas till svars om ens hund skadat en annan människa eller skadat andra djur eller annan egendom. I och med kravet på ID-märkning och obligatorisk ägarregistrering kommer det bli enklare att fastställa vem som är ansvarig om en hund uppträder aggressivt eller skadar människor och djur.

 

Märkning
Reglerna innebär att hunden ska märkas, innan den uppnått en ålder av fyra månader, med tatuering eller microchip. Märkning utförs av veterinär eller någon som genomgått en godkänd utbildning för ID-märkning. Den som utför märkningen tillhandahåller också blanketter för ägaranmälan. Om din hund inte var ID-märkt när du köpte den, kontakta uppfödaren, din veterinär eller Svenska Kennelklubben som har ett register för utbildad ID-märkare. Märkning och registrering ska ske inom fyra veckor efter förvärvet, om hunden förvärvats efter tre månaders ålder. Det finns för- och nackdelar med båda märkningsmetoderna och man bör känna till att det i vissa fall krävs microchipmärkning, till exempel för införsel till en del länder.

Tatuering
Tatuering ska göras i ett av hundens öron, vanligtvis i vänster öra. Tatueringen kan i vissa fall även göras i hundens flank. Märkningen består oftast av fem siffror och en bokstav, men även andra siffer- och bokstavs-kombinationer förekommer.

Tatuering av hundar utförs av veterinär eller godkänd ID-märkare. Tatuering utförd av ID-märkare ska ske innan valpen uppnått 10 veckors ålder, äldre valpar och vuxna hundar skall alltid märkas av veterinär.

Tänk på att för införsel till vissa länder är märkning med tatuering otillräcklig.

Microchip
Allt fler hundar märks med microchip som injiceras under hundens hud i nacken. Vanligt förekommande är chip utformade enligt ISO-standard 11784 och 11785. Dessa ISO-standarder kan avläsas med de avläsare som finns hos bland andra polisen (se bild till höger).
OBS! Hund som är ID-märkt med microchip, måste ha ett microchip av ISO-standard 11784 eller 11785, för att hunden ska kunna deltaga på utställning/prov/tävling arrangerade av Svenska Kennelklubben (SKK) och SKK anslutna läns- och specialklubbar.

Hunden kan microchipmärkas från sex veckors ålder. Denna variant av ID-märkning får endast utföras av utbildad personal och veterinärer.

 

Det finns olika avläsare för
microchipmärkta hundar

Registret
Från och med den 1 januari 2001 blir det obligatoriskt att märka sin hund och registrera sig som ägare i ett centralt register som förs av Svenska Kennelklubben för Jordbruksverkets räkning.
Registret får användas för att fastställa vem som är ägare av en hund. Tullverket, Jordbruksverket, länsstyrelser, polismyndigheter och de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ska ha direkt åtkomst till registret. Personuppgifterna kan också komma att användas för andra ändamål, men då krävs att den registrerade har godkänt det. Utrymme för detta finns på ägaranmälnings-blanketterna. För att uppnå en hög tillgänglighet till registret finns det planer på att lägga ut uppgifterna på Internet. För detta krävs också tillstånd av hundägarna. Personer med skyddad identitet kan anmäla detta till Svenska Kennelklubben och uppgifterna ska kunna styrkas.

 

Ägaranmälan
Anmälan om ägarskap ska göras på av Jordbruksverket fastställd blankett som kan rekvireras från Svenska Kennelklubben. Blanketten ska vara korrekt ifylld för att registrering ska utföras. Ägaranmälan måste också vara undertecknad av ägaren. Endast en person kan registreras som ägare till en hund. I det fall en hund ägs av två eller flera personer, måste ett inbördes avtal tecknas mellan ägarna. Ägaranmälan skickas till Svenska Kennelklubben som registrerar ägarskapet och skickar en bekräftelse. Det är viktigt att kontrollera att uppgifterna stämmer. När registrering skett skickas faktura med inbetalningskort från Jordbruksverket.

De ägare som redan finns registrerade hos Svenska Kennelklubben tillsammans med sina märkta hundar kommer att flyttas över till det nya centrala registret efter skriftligt medgivande (detta utskick kommer att ske under vintern/våren 2001). Inga extra avgifter kommer att tas ut för dessa hundägare.

Även organisationen "Blandis" kommer att erbjuda sina registrerade hundägare att bli överflyttande till det centrala ägarregistret. "Blandis" kommer själva att göra detta utskick.

Det är hundägaren som är ansvarig för att hunden är ID-märkt och att ägarregistrering har skett. Som uppfödare är det dock viktigt att följa Svenska Kennelklubbens grundregler. Enligt punkt 4:4 i dessa regler ska uppfödaren ID-märka sina registrerade hundar innan de levereras. Vidare går att läsa i grundreglerna; "Det åligger varje uppfödare att vid försäljning tillse att samtliga försålda valpar ägarregistreras." En skillnad mot tidigare är att uppfödaren inte längre kan låta bli i att ägarregistrera de hundar man inte sålt eftersom lagen säger att alla hundar ska märkas och ägarregistreras innan fyra månaders ålder.

Avgifter
Alla avgifter hanteras av Jordbruksverket. Hundar som ägarregistreras fr.o.m 2001 kommer att debiteras med ett engångsbelopp på 150 kr samt om ett ägarbyte sker med 70 kr per ägarskifte. För hundar som redan finns med i Svenska Kennelkubbens ägarregister kommer inga extra avgifter tas ut vid överflyttningen till Jordbruksverkets centrala register.
Eftersom ägarregistreringen inte längre är inbakad i den avgift som uppfödaren betalar in till Svenska Kennelklubben för att registrera sina valpar innebär det att denna avgift kommer att sänkas med 50 kr fr.o.m 2001.

 

Namn- eller adressändring
Du behöver inte meddela Svenska Kennelklubben om du flyttar eller byter namn. Adressuppdatering av hundägarregistret sker varje månad med hjälp av SPAR (Statens personadressregisternämnd).

 

Ägarbyte
Om hunden byter ägare ska både den nya och den föregående ägaren skriva under blankett för ägarbyte. Blankett för ägarbytet medföljer bekräftelsen som den tidigare ägare fått då denne anmälde sig till registret. Det är därför viktigt att spara ägarbekräftelsen man får vid ägaranmälan. Ägaranmälan ska göras till Svenska Kennelklubben inom fyra veckor från förvärvet. Tänk på att hela blanketten (innehållande både "Bekräftelse" och "Ägarbyte") måste skickas in då anmälan om ägarbyte sker - annars godkänns inte anmälan. Bekräftelse skickas till den nya hundägaren samtidigt som ett besked om ändringen skickas till den föregående ägaren. Jordbruksverket kommer att debitera den nya ägaren en avgift (f n 70 kr per ägarskifte). När hunden har dött ska hundägaren snarast anmäla detta till Svenska Kennelklubben.

 

Omärkta hundar
Den nya lagen om märkning och registrering av hundar träder i kraft 1 januari 2001. Under det första kvartalet gäller vissa övergångsbestämmelser. Från och med den 1 april 2001 har polis rätt att omhänderta omärkt hund, eller hund utan någon ägare antecknad i det centrala registret, om hunden utgör eller kan komma att utgöra en fara för andra. Inom sju dagar från omhändertagandet ska hundens ägare låta märka hunden och anmäla ägarskapet till Svenska Kennelklubben. I annat fall får polismyndigheten besluta att hunden ska säljas, skänkas bort eller avlivas. Avlivning får ske först efter att yttrande inhämtats från veterinär eller om särskilda skäl föreligger. De kostnader som uppstått vid ett omhändertagande ska respektive hundägare stå för.

 

Upphittad hund
Om du kan hitta hundens ID-nummer genom en läsbar tatuering eller med hjälp av scanner, ring Svenska Kennelklubben tel: 08 - 795 30 30, som kan hjälpa till att leta efter hundens ägare. Polisen har också direkt tillgång till registret och får använda det för att fastställa vem som är ägare av en hund. Polisen är skyldig, enligt Lagen om Hittegods, att ta hand om hunden till dess att ägaren är funnen.

 

Vill du veta mer?
Bestämmelserna som beskrivs i denna text anges i lagen SFS-nummer 2000:537 och förordningen har SFS-nummer 2000:538 samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2000:171) om märkning och registrering av hundar. Lagen om märkning och registrering av hundar kan läsas i sin helhet i Rixlex på riksdagens hemsida. Mer information kan du även få genom att ringa Svenska Kennelklubbens informationsavdelning tel: 08 - 795 30 30. Du finner också mer information på Jordbruksverkets hemsida.

Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben har tagit fram en informationsfolder om Lagen om märkning av hund. Denna folder kommer att skickas till alla hundägare som finns med i Svenska Kennelklubbens ägarregister. Foldern går att beställa från Svenska Kennelklubben.