VAD BETYDER "MÖRTSKATTEN" FÖR DIG OCH MIG?


Av Swen Johansson - red. Lergok Event.
Under 30-talet då Per-Albin Hansson regerade skapades Folkhemmet som innebar att varje medborgare fick rättigheter,
-inte bara skyldigheter gentemot staten.
Detta betydde mycket för den breda allmänheten som till låg kostnad kunde få det allt bättre.
Idag håller termen "Folkhemmet" på att bli till en myt då allt mer blir dyrt för oss alla och bara ett fåtal utvalda kan ägna sig åt det som ansågs som "självklart" tidigare.

Det senaste utspelet är från Anita Bråkenhjelm som är en skyhögt avlönad landshövding i Kalmar län
Högavlönade människor behöver inte bry sig om något kostar några tior eller det kostar tusentals kronor.
Dessutom så behöver man inte bry sig om man själv inte är intresserad och därmed insatt i konsekvenserna av sitt handlande.
Bråkenhielms utspel handlar denna gången om en fiskevårdsavgift som skall tas ut av alla,
-som överhuvud taget någongång under året vidrör ett fiskespö!
Detta absurdum tycks nu bli verklighet i ett allt mer verklighetsflyende Sverige...

Problemet är i sig knappast de 200 kronor det lär bli tal om utan snarare konsekvenserna för ditt och mitt fiske detta innebär.
Men först en grundlig genomgång av förslaget:

"Omkring 2,3 miljoner i Sverige ägnar sig någon gång vart år åt fritidsfiske.
Därför så bör alla som fiskar i svenska vatten och saknar organiserad fiskeförvaltning i fortsättningen betala en årlig avgift på 200 kronor.
Pengarna skall användas för att finansiera en förbättard och utökad fiskevård.
Bakom förslaget står ensamutredaren Anita Bråkenhielm, landshövding i Kalmar.
Hon har på regeringens uppdrag utvärderat det fria handredskapsfisket som 1985 infördes vid södra ostkusten,Gotlands och
Blekingekusten samt de fem stora sjöarna (Vänern,Vättern,Mälaren,Hjälmaren och Storsjön i Jämtland).
Den nya fiskevårdsavgiften föreslås tas ut av alla personer över 18 år, även utländska medborgare.
Dessutom föreslås en maxgräns för fiskfångsten, varje fiskande får högst dra upp 4 av följande arter:
Abborre,gädda,gös,lax,öring,röding,sik och ål.
Fyra fiskar per person och dygn är precis vad ett normalt hushåll gör av med påstår Anita Bråkenhielm."

"Biologiska skäl" orsaken...

"Anita Bråkenhielm motiverar den nya avgiften med att fiskevården runt om i Sverige är kraftigt eftersatt samtidigt som många fiskbestånd och arter är starkt hotade.
-Jag har lagt fram förslaget av biologiska skäl, situationen är idag en helt annan än den var 1985 då det fria handredskapsfisket infördes.
Det fria fisket är viktigt men det behöver nödvändigtvis inte vara gratis anser hon.
De pengar som den nya fiskevårdsavgiften förväntas dra in till statskassan, är enligt den mest optimistiska beräkningen,
kalkylerad till mellan 150-175 miljoner kronor.
Dessa pengar skall samlas i en särskild fiskevårds-fond hos fiskeristyrelsen.
Ett råd med de olika fiskeintressenterna skall sedan fördela bidrag till de bästa fiskevårdsprojekten.

"Fritidsfiskarna är beredda att betala..."

Anita Bråkenhielm påstår sig i en intervju med TT-Tidningarnas Telegrambyrå har brett stöd från fritidsfiskarna.
Hon har i sina kontakter mött stor förståelse för förslaget.
Men för att människor skall betala krävs det en allmän respekt för behovet av en bättre fiskevård säger hon.
Frågan är då vem som skall kontrollera efterlevnaden och Anita medger att detta kan bli ett problem.
För att det skall fungera så krävs det en statlig tillsyn värd namnet betonar hon.
Enligt förslaget frigör den nya fiskevårdsavgiften de nuvarande statliga fiskevårdsmedlen på runt 20 miljoner.
De pengarna kan nu istället gå till en utökad satsning på fisketillsynen.
Vilket sålunda innebär fler och nya fisketillsyningsmän/kvinnor runt om i landet.

"Fiskekort..."

Utredningen föreslår fler fiskevårdsområden och försäljning av fiskekort där det idag råder fritt handredskapsfiske.
Den som fiskar skall då antingen betala fiskekort eller lösa en fiskvårdsavgift.
Vi har kommit ganska långt i Kalmar, Östergötlands län samt i Stockholms-området säger hon.
Vårt förslag gör det enklare att bilda nya fiskevårdsområden säger hon till sist."

NÅGRA PUNKTER...


Låt oss först reda ut några saker:
1- Det talas ideligen om "fritidsfiskare" vilket är en term som vi sportfiskare avskaffade redan i mitten på 80-talet.
Idag används endast benämningen "sportfiskare" för oss som fiskar med handredskap, dvs. spö och rulle.
Termen fritidsfiskare benämns närmast endast på nätfiskare som på sin fritid lägger garn för att fånga sin fisk.

2- Avgiften på 200.- är i sig ingen dyr utgift och baseras på personer över 18 år,
vilket innebär att en barnfamilj maximalt kan få betala 400.- per år.

3 - Max 4 fiskar per person och dygn ger däremot oanade konsekvenser...
Tydligen så har man inte förstått vidden av detta då i princip alla tävlingar stoppas omedelbart då fångsten av 4 små ynka abborrar,
helt stoppar den tävlandes fortsatta möjligheter att fiska.
Effekten blir förrödande vid t.ex. en pimpeltävling som enbart går ut på att fånga så mycket abborre som möjligt.
Fyra stycken abborrar á 100 gram eller mindre lär knappast mätta ens Anita Bråkenhielms katt om hon nu har en sådan...
Det hela verkar ännu så länge inte särskilt väl genomtänkt...

4 -Fisketillsyn och efterlevnad lär bli ett stort bekymmer.
En enorm insatsstyrka lär bli ett måste för att kunna övervaka alla vattendrag så att ingen fiskar olovligt.
Ett helt ministerium måste med all sannolikhet inrättas för att kunna övervaka det hela.
Åter så verkar det hela synnerligen ogenomtänkt.
En person som kanske bara fiskar en gång per år i samband med en amatör-tävling typ Lergöken Cup,
tvingas sålunda även att betala 200.- extra för att få delta.
Ett verkligt absurdum...

5- Fler fiskevårdsområden låter däremot mer förnuftigt och på så sätt så kan man på ett bättre och lokalt plan,
fånga upp intresset för en fiskevårdsavgift och på så sätt skapa en punktinsats för ett speciellt vatten.
En sådan synnerligen lyckad punktinsats gjordes i Rönneån när det nya fiskevårdsområdet bildades i slutet på 90-talet.
Idag strömmar pengarna in och ger direkt en stark ekonomisk resurs för återställande och restaurering av lekbottnar,
för lax och öring.
På så sätt skapas en positiv spiral och fisket kan utvecklas till en stor maktfaktor med många nöjda parter.
Fiskevården på ett lokalt plan gynnar sålunda även svaga arters främjande som i t.ex. Helgeån där malen inplanterats och åter är på frammarch.
Malen var näst intill utrotad men kanske kommer den åter bli allmän inom en snar framtid.
Detta tillsammans med andra arter som är svaga kan då få en chans att återhämta sig.

KONSEKVENSER...


6-Konsekvenserna blir om detta förslag ogenomtänkt får gå igenom följande:

  • 1 - Fler avstår att fiska på grund av osäkerhet och kostnadskäl.
  • 2 - Intresset för att sportfiska med handredskap minskar.
  • 3 - Fler väljer att sitta t.ex.vid sina datorer och det nyttiga friluftslivet minskar.
  • 4 - På sikt ökar folksjukdomarna beroende på för dålig hälsa av för lite utevistelse och motion.
  • 5 - Domstolarna kommer att överbelastas av synnerligen oviktiga brottsmål som ett olovligt fiske kommer att innebära.
  • 6 - Istället för kraftåtgärder mot det utbredda näfisket så är siktet ställt mot de som redan idag bidrar med medel till sportfiskets överlevnad..

    • ISTÄLLET VILL VI ATT:


  • 1 - Ärendet återlämnas till landets alla berörda parter för en noggrann översyn.
  • 2 - Sportfiskare får en chans att tycka till om förslagen.
  • 3 - En storsatsning på lokala fiskevårdsområden.
  • 4 - En kraftig skärpning av reglerna för nätfiske och en registrering av landets alla garn.
  • 5 - En maxbegränsning på mängden garn som får sättas av en och samma person.
  • 6 - En noga utmarkerad gräns beträffande vattendjup och skyddsområden för fisk där garn ej får användas.


    • Onekligen så lär vi inom en snar framtid få återkomma med mer detaljer och en uppföljning av detta ämne!

    Du är besökare nummer