Det har varit en lång och kall vinter i de glömda Plättvärldarna. Det har varit jävligt kallt! Men det skiter jag eftersom jag är från norrland och en riktig norrlänning fryser aldrig. Jag har då inte frusit! Fast det en vecka stundom var -50 grader så frös jag inte och vi sov i tält. Det var så kallt att maten frös ihop då man gick de 50 metrarna mellan iso-kärlen och tältet.

Nu är jag iaf tillbaka i den normala världen efter att ha tillbringat 10 månader i Boden. Jag har tjänstgjort som dataoperatör på TS-pluton, MekB19. Jag tycker inte alls lumpen var tråkigt utan det var ganska lärorikt. Man lära sig skjuta, kriga, bo i skogen, skydda sig mot kyla, plus en massa annat och framförallt så fick jag en ganska gedigen Windows NT utbildning. Jag tror det var i sju veckor vi fipplade med olika hubbar, switchar och routrar samtidigt som vi installerade både NT Workstation och NT Server i sinne. Men det var ändå ganska glassigt mot för det som mina polare på plutonen fick utstå under dessa veckor, dom hade sånn här tråkig sambandstjänst typ Adam, Bertil... Adam, Bertil kom! En annan sak som var bra med lumpen var alla de kompisar man fick, typ 50 stycken över större delen av Sverige.

Nu lämnar vi lumpen och tar munnen full med plättar istället. Plättar det fick vi inte i lumpen. Vi fick däremot pannkaka varje torsdag, om man ville kunde man äta ärtsoppa istället men det ville inte jag. Jag åt istället sånna här runda tunna saker som man steker i stekpanna, alltså pannkakor och inte plättar som vissa puckon envisas med att kalla dom. Man kan säga pannkaka åt mycket men plättar finns det bara en sak man kan kalla och det är de mindre runda sakerna som steker i ett plättlagg eller plättjärn, sak samma.

Gamla ledare:

• 971108
• 980323